Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehrsson, Matts - Pehrsson, Nils - Pehrsson, Nils Petter - Pehrsson, Näs Per - Pehrsson, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petersson
53
Petersson
Nils Pehrsson i Ringstorp. Träsnitt.
icke längre placering i ständigt
utskott, — Gift 1817 med Brita
Olsdotter. S. Sw.
Pehrsson, N ils, i Ringstorp,
lantbrukare, politiker, f. 3 jan. 1798 i
Hornaryds skn, Kronob. län, † 8 aug.
1871 i Ringstorp, Sjösås skn, samma
län. Föräldrar: lantbrukaren och
riksdagsmannen Pehr Jonsson och
Kjerstin Jonasdotter. — P. erhöll icke
någon skolundervisning ocli lärdes av
sin mor att läsa, skriva och räkna. Av
fadern, som tog honom med sig på sina
förrättningsresor, blev han insatt i
ortens kommunala bestyr. Genom gifte
erhöll han 1818 frälsehemmanet
Ringstorp, som han sedan bebodde
under återstoden av sitt liv med
undantag för 1825—31, då lian var
förvaltare dels av Braås och Böksholms
järnbruk i Drevs skn, dels av Ovesholms
gård i Kristianst. län. P. var en av
stiftarna av Småländska
brandstodsbolaget för byggnader på landet (1835)
ocli var till kort före sin död dess
ombudsman, varjämte han i tio års tid
var räkenskapsförare hos Ränte- ocli
kapitalförsäkringsanstalten i Kronob.
län. Landstinget tillhörde han 1863—
68, därav som ordf. 1863 och v. ordf.
1864—68. Vid riksdagarna 1844—45,
1850—51, 1853—54 och 1859—60 var
ban led. av bondeståndet samt 1850—
51 och 1859—60 ståndets talman.
Till sin åskådning konservativ ville
P. inskränka folkskoleundervisningen
till att blott gälla kristendom ocli
kyrkosång. Han bekämpade även
frihandelsidéerna och motsatte sig
förslaget om ökade rättigheter för
mosaiska trosbekännare. Hans
utnämning till talman 1850 skedde på Oscar
I:s eget initiativ ocli motsvarade
knappast ståndsbrödernas önskemål.
Då P. i dessas ögon bl. a. var för stor
nykterhetsvän, skulle detta avhjälpas
genom att A. J. Zetterberg, "som är
en lustig broder och kan dricka tap-
pert", sattes vid hans sida som v.
talman. P. var under 1850-talet en trogen
anhängare av Oscar 1:8 vid denna tid
konservativa regering. — Gift 1818
med Lisa Jonsdotter. Son till dem var
biskop Pehr Sjöbring. S. Sw.
Pehrsson, Nils Petter,
bokhandlare, bokförläggare, f. 29 aug.
1845 i Landskrona, † 23 maj 1906 i
Göteborg. Föräldrar:
byggnadssnickaren Nicklas P. och Pernilla
Änders-dotter. — Efter avslutade skolstudier
var P. 1859—67 anställd i G. W.
Forsbergs bokhandel och 1868—78 i D. F.
Bonniers bokhandel, bägge i Göteborg.
Sedan innehavaren av den sistn., N.
A. Zetterström, dött, övertog P. 1878
bokhandeln. Han utvidgade denna, så
att den på sin tid var Göteborgs
största, och ban ansågs vara en i sitt
yrke mycket kunnig man. Han var
även bokförläggare och utgav bl. a. en
mycket användbar katalog över mera
värdefull sv. litteratur. Under en rad
år var P. styr.-led. i Sv.
sortiments-bokhandlarefören. och från 1883 även
led. av Sv. bokförläggarefören. Vid P:s
död övertogs bokhandeln av O. T. Pilo,
medan förlagsverksamheten övertogs
av P:s son, sedermera prof. vid
Göteborgs högskola Gustaf Stern. — Gift
1877 med Cecilia Roth. B. Hgn.
Pehrsson, Näs Per, frikyrkoman,
f. 12 febr. 1829 i Slättberg, Orsa skn,
Kopparb. län. † 15 febr. 1917 i samma
skn. Föräldrar: arbetaren Näs Per
Persson och Karin Ersdotter. — P.
lärde sig själv att läsa och skriva samt
fick utbildning som skräddare oeli
skinnberedare. Under 1840-talet
framväxte, delvis under påverkan från
Rosenius, det s. k. Orsa-läseriet, där P.
tidigt blev en av ledarna. På grund av
brott mot konventikelplakatet blev
ban ett par gånger dömd till
fängelsestraff, som han avtjänade i Falun
1S53—54. Som "Dalarnas förste
baptist" döptes han 1854, och fr. o. m.
1855 företog han regelbundna prediko-
Näs Per Pehrsson.
Pehr Pehrsson i Åkarp.
resor, mest i Dalarna och Norrland.
Genom P:s verksamhet uppstodo
flerstädes religiösa rörelser, särskilt i
Piteå och i Skellefteåtrakten.
Församlingar växte upp, och söndagsskolor
bildades. Senare företog lian liknande
resor till nästan alla delar av Sverige.
Om sina erfarenheter förde ban
dagbok med stor noggrannhet under sextio
år. Av denna framgår, att han var en
enastående själasörjare, som ständigt
gav råd och hjälp i andliga ting. Hans
inflytande över åhörarna berodde
tydligen på den religiösa visshet och
innerlighet, med vilken han talade.
-—-Gift 1851 med Danilda Kerstin
Persdotter. — Litt.: D. H. Schager,
"Boken om Näs-Per" (1921). J. ,T.
Pehrsson, P e h r, i Åkarp,
lantbrukare, bankman, politiker, f. 20 dec.
1S53 i Uppåkra skn, Malmöh. län.
Föräldrar: arrendatorn Pehr P. och
Marna Nilsdotter. — P. arbetade
under uppväxtåren i faderns jordbruk
samt genomgick 1871—72 Hvilans
folkhögskola och 1875—76
lantmannaskolan där. Uppmärksammad för sin
begåvning av rektorn L. Holmström
anställdes han 187S som bitr. lärare
vid folkhögskolan, där han 1880—96
innehade ord. lärartjänst med
undervisning i bokföring, räkning och
kommunalförvaltning. Vid
lantmannaskolan tjänstgjorde P. som bitr. lärare
1890—1904. Vid sidan därom brukade
ban från 1879 ett mindre hemman i
Åkarp och var även flitigt anlitad som
auktions- och
bouppteckningsförrät-tare. Åren 1912—30 var han verkst,
dir. i Oxie härads sparbank i Malmö.
I Burlövs skn innehade han ett flertal
kommunala förtroendeuppdrag och
var bl. a. 1887—1903 nämndeman.
Åren 1S98—1914 var han
landstingsman ocli 1S97—1908 led. av Andra K.
Han var led. av
sockerbeskattnings-kommittén 1902—04 och statsrevisor
1905—07. — P., som tillhörde Lånt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
