Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordström, Patrik - Nordström, Paul - Nordström, Ruth - Nordström, Sven - Nordström, Tekla, xylograf, se s. 531 - Nordström, Theodor, ämbetsman, se s. 529 - Nordström, Vilhelm - 1. Nordström, Johan Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordström
180
Nordström
för kännarkretsar. Han är repr. bl. a.
på Nat. mus. och
Kunstindustrimuse-et, Köpenhamn. -—■ Gift 1906 med
Christina Elida Gudmundsson. —■
Litt.: E. Sadolin, "P. N." (Sv.
slöjd-fören:s tidskr. 1930). R. S.
Nordström, Paul Gustaf,
apotekare, f. 9 juli 1869 i Stoby skn,
Kristianst. län. Föräldrar:
bankdirektören David Gustaf Emanuel N. ocli
Ida Amalia Grenander. — Efter
läroverksstudier i Kristianstad blev
N. apotekselev 1887 och avlade
far-macie studiosiex. 1891 samt
apotekares. 1895. Han tjänstgjorde
därefter vid apotek i Klippan och
Hälsingborg, var föreståndare för
apoteket i Hässleholm 1906—21 och
innehade detsamma 1921—37. Han
grundade i Hässleholm 1906 en
mineralvattenfabrik (Apotekare Paul G.
Nordströms vattenfabrik) och s. å. en
läkemedelsfabrik (Apotekets i
Hässleholm kem. farm. laboratorium), vilka
1928 sammanfördes till Apotekare
Paul Nordströms fabriker samt 1942
såldes och ombildades till ab. Hässle,
Apotekare Paul Nordströms fabriker,
där N. kvarstår som ordf. N. var led.
av Sveriges farmacevtförb:s
centralstyr. 1902—06, v. ordf. i Skånska
kretsen av Sveriges apotekareförb.
1928—37 och fullmäktig i
apotekare-förtas centralstyr. 1928—35. Av hans
övriga uppdrag märkes, att han var
ordf. i Kristianst. läns
vattenfabri-kantfören. 1929—32, stadsfullmäktig
i Hässleholm 1911—31 och ordf. i
Hässleholms teaterfören. 1931—43.
Han har i fackpressen publicerat en
rad allmänt farmaeeutiska ocli
farmaceutisk kemiska uppsatser. — Gift
1904 med Ella Sofia Berns. S. L.
Nordström, Ruth,
operasångerska (sopran), f. 9 juli 1896 i
Stockholm. Föräldrar: målaren Emil N.
och Mathilda Karlsson. — N.
studerade sång för bl. a. T. Lennartsson
och Andrejewa von Skilondz samt
vann 1920 inträde i K. teaterns
operaskola. Efter debuter som Elsa i
"Lohengrin", Margaretha i "Faust" och
Philine i "Mignon" var N. engagerad
vid K. teatern 1925—34. Bland hennes
partier märkas vidare Nattens
drottning i "Trollflöjten", Eva i
"Mästersångarne", Julia i "Romeo och Julia",
Olympia och Giulietta i "Hoffmanns
äventyr", Venus ocli Eurydike i
"Orfeus i underjorden" samt
Jordegumman i "Kronbruden". År 1936
gästspelade hon på Stora teatern i
Göteborg, där hon sjöng bl. a. Hanna
Gla-wari i "Den glada änkan" och Philine
i "Mignon". — Gift 1934 med
direktören Georg Gustav Leonard Larsson.
B. Hgn.
Nordström, Sven, rustmästare,
orgelbyggare, f. 4 febr. 1S01 i Krans-
Vilhelm Nordström.
ås, Bälaryds skn, Jönköp. län, † 16
febr. 1887 i Eksjö. Föräldrar:
liesme-den ocli lantbrukaren Måns
Zachrisson och Stina Ericsdotter. •— N. var
rustmästare vid Jönköpings reg. På
grund av en svår bröstsjukdom tvangs
ban att avbryta denna bana och
ägnade resten av sitt liv ät
orgelbyggeri. N. var fullständig autodidakt
och har varit okänd för
fackkunskapen ända till de allra sista åren. Sin
utbildning förskaffade lian sig genom
att vandra omkring i bygderna och
studera orglar av olika mästare. Ur
det så vunna materialet utvalde han
det som mest tillfredsställde honom
och formade därav sin egen orgeltyp.
Hans orgel är en syntes av
1700-talets och det begynnande 1800-talets
sv. orgelkonst. Intonationen vilar i
huvudsak på klassisk grund och kan
betecknas som direkt förebildlig.
Principalklangen är av stor skönhet och
intensitet, vilket gör att N:s orglar
i full registrering klinga med en
sällsynt mäktighet. Även stämvalet är
övervägande klassiskt, dock med ett
märkligt romantiskt inslag i två nya
karaktärsfulla stämmor. Innerarbetet
i N:s orglar är förnämligt och
ovanligt påkostat. N., som arbetade
ensam med endast en snickare som
biträde, byggde omkr. fyrtio större och
mindre verk, av vilka mer än hälften
äro bevarade (nästan alla i
östergöt-land och Småland). Hans främsta
period inföll 1840—55; särskilt
framstår orgelverket i Hults kyrka,
Jönköp. län, från 1841 som ett
mästerstycke genom sin klangskönhet. —
Gift 1831 med Helena Lidén. ■—
Litt.: E. Erici, "S. N. Flisbyorgelns
mästare" (Ostgöta Correspondenten
8 nov. 1947). E. E.
Nordström, Tekla, xylograf, se
6. 531.
Nordström, Theodor,
ämbetsman, se s. 529.
Nordström, Vilhelm Fredrik
André, industriman, f. 7 jan. 1883 i
Gävle. Föräldrar: grosshandlaren
Sten Otto N. och Jenny Carolina
Elfstrand. — Efter mogenhetsex. i Gävle
1901 och ex. från Tekn. högskolan
1905 var N. 1905—11 anställd vid
prof. J. E. Cederbloms mekaniska
laboratorium och studerade 1911—12
vid Handelshögskolan i Stockholm.
Sedan 1912 är lian knuten till ab. de
Lavals ångturbin i Saltsjö-Järla nära
Stockholm. Han blev v. verkst. dir.
och led. av bolagets styr. 1918 ocli
verkst. dir. där 1938. N. är en
framstående ångtekniker och organisatör
och har i hög grad bidragit till
företagets lyckosamma utveckling. Bl. a.
äro många av sv. flottans större
fartyg försedda med under hans ledning
konstruerade och tillverkade de Laval
-turbinmaskiner, däribland flera
moderna jagare samt kryssarna Tre
kronor och Göta lejon; deras
turbiner utveckla en långt större effekt
än som tidigare förekommit på något
sv. fartyg. — Bland N:s arbeten
märkas "Turbinmaskineri för jagarna
’Wrangel’ och ’Wachtmeister’ " (Tekn.
tidskr. 1918), "’Drottningholms’
ombyggnad" (Tekn. tidskr. 1923) och
"Ångteknik" (1945; utan förf.-namn);
sistn. arbete utgavs till
hundraårsjubileet av Gustaf de Lavals födelse.
N. erhöll The American society’s of
mechanical engineers guldmedalj 1930
och blev korresponderande led. av
Örlogsmannasällskapet 1940. —• Gift 1)
1915 med Dagmar Teresia Brehmer,
† 1941; 2) 1944 med Katarina Erika
Sandström. N. Lll.
1. Nordström, Johan Jakob,
statsvetenskapsman, politiker,
ämbetsman, f. 20 dec. 1801 i Åbo, † 17 maj
1874 i Stockholm. Föräldrar:
svarvarmästaren Matts N. och Katarina
Holmberg. — N. inskrevs 1818 vid Åbo
akad., där lian 1823 blev magister och
1825 jur. kand. Efter disp. 1826 på
Johan Jakob Nordström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
