Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nelson, Axel - Nelson, Doris - Nelson, Erik - Nelson, Gösta - Nelson, Helge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nelson
415
Nelson
"Om Uppsala universitet under
medeltiden" (1927) och "Teckenspråket i
Vadstena kloster" (Nord. tidskr. för
bok- och bibl.-väsen 1935). Mera
populärt hållen är N:s framställning
"Alfabetets ursprung och den
västerländska skriftens historia till
boktryckarkonstens framträdande" (1947).
N. har dessutom utgivit ett stort antal
bibliografier. — Gift 1916 med
litteraturhistorikern fil. mag. Barbro N.,
f. Ekholm (f. 1889), som utgivit
monografin "Sophie von Knorring"
(1927) och är socialt och kommunalt
verksam. M. v. P.
Nelson, Jane Doris,
skådespelerska, f. 15 sept. 1886 i Malmö, f 27 aug.
1934 i Göteborg. Föräldrar:
handlanden Per August N. ocli Serafia
Tegnarosa Körner. — N. debuterade 1905
som Käthie i W. Meyer-Försters
"Gamla Heidelberg" vid Julia Håkanssons
turnésällskap, vilket hon tillhörde i
två år och där hon bl. a. spelade Ofelia
mot August Lindberg som Hamlet.
Hon var därefter verksam i sv.
landsorten, Helsingfors, Hälsingborg,
Göteborg oeh Stockholm. Åren 1911—20
var hon engagerad vid G. Collijns
Intima teatern i Stockholm samt 1920
—24 och 1933—34 vid
Lorensbergs-teatern i Göteborg; 1927—33 var lion
huvudsakligen verksam i film ocli
radio. Sin första egentliga framgång
hade N. hos Collijn 1911 i Drachmanns
"Renässans". Hennes spel utmärktes
av klar intelligens, fin smak och säker
teknik. För lyriska känslolägen liade
hon mindre uttryck, men där det
gällde att lägga upp en replik med elegans
och skärpa, var hon ypperlig. Hon
ägde även i historiska roller en
utpräglad stilkänsla. På Lorensbergsteatern
uppnådde N. en allt större
mångsidighet och uppbar de främsta rollerna i
teaterns repertoar. En av sina största
framgångar liade hon i den kvinnliga
huvudrollen i S. Langes "Simson och
Delila". Av hennes övriga roller kunna
Doris Kelson.
nämnas titelrollen i "Turandot",
Blanche i Strindbergs
"Folkungasagan", Henriette i samma förf:s
"Brott och brott" och titelrollen i
Wildes "Salome". — Gift 1928 med
skådespelaren Harry Ahlin. A. L.
Nelson, Erik Edvard Henning,
flygare, flygtekniker, f. 12 juni 1888
i Stockholm. Föräldrar: maskinisten
Erik Nilsson ocli Christina Lovisa
Ahlén. — N. gick 1904 till sjöss och
kom fem år senare till Förenta
staterna, där han fick plats i en bilfirma.
Åren 1911—15 förde han ett brokigt
vagabonderande liv, höll
simuppvis-ningar och var affärsbiträde och
bilförsäljare. Sistn. år fick N.
anställning vid Curtiss’ världsbekanta
flygverkstäder på Long Island, där han
utbildades till flygmaskinsbyggare och
pilot. Samtidigt studerade han vid
Cornelluniv. Han inträdde i okt. 1917
i det amerikanska flyget ocli
tjänstgjorde under kriget som provflygare
och instruktör i Texas. I jan. 1919
företog N. en av de längsta
transkonti-nentala flygningar, som dittills gjorts,
och var följ. år med som förste
mekaniker i en långflygning till Alaska.
N. deltog även i en flygning till
Västindien 1923, och när tanken på en
världsomflygning togs upp, fick han
i uppdrag att utexperimentera en ny
flygplansmodell. N. var senare förare
för ett av de båda plan, som 1924
lyckades genomföra
jordenruntflygning-en. N. anställdes därefter i
Douglas-fabrikerna och kom senare till
Boeing-koncernen, vars v. ordf. han blev. År
1939 blev han som major ordf. i
kommittén för samordnandet av den
amerikanska flygplansproduktionen och
avancerade under andra världskriget
till brigadgeneral. Efter krigets slut
avgick han ur amerikanska armén och
blev 1946 teknisk rådgivare för Sv.
interkontinental lufttrafik ab. (SILA)
i Förenta staterna. — Ogift. A. Åg.
Nelson, Gösta, kyrkohistoriker,
f. 30 nov. 1890 i Fritsla skn, Älvsb. län.
Föräldrar: grosshandlaren Per Levin
N. och Gerda Emilia Håkansson. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1909
och teologisk-filosofisk ex. där 1910
blev N. teol. kand. i Uppsala 1912,
avlade praktiskt-teologiska prov i Lund
1913 och prästvigdes för Göteborgs
stift s. å. År 1916 blev han tf.
komminister och 1919 komminister i Istorp;
sedan 1923 är han kyrkoherde i
Bokenäs. Han blev 1939 e. o. hovpredikant.
N., som s. å. var preses vid prästmötet
i Göteborg, promoverades 1941 till
teol. hedersdr vid Lunds univ. — Djupt
rotad i den västsv. schartauanska
traditionen har N. ej blott förvärvat stor
auktoritet som predikant och
själasörjare utan också som den
schartauanska rörelsens främste historiker, lios
Erik Nelson.
vilken modern historisk och
religions-psykologisk metod och kritiskt sinne
förenas med en målande
skildringskonst, som låter händelser och
personligheter framträda med stor
åskådlighet och stundom dramatisk kraft.
Genom sina studier över
schartauanis-mens förutsättningar har han också
blivit en av våra främsta kännare av
sjuttonhundratalets
uppbyggelselit-teratur. Bland hans skrifter märkas
"Den västsvenska kristendomstypen"
(1—2, 1933—37), "Biskop Johan
Möller" (1936), presesavli. "En studie i
den västsvenska förkunnelsens
struktur" (1939), "Tio skriftetal" (1942)
och "Nådens ordning enligt Schartau"
(1944). — Gift 1916 med Signe Maria
Lundell. G. C.
Nelson, Helge Magnus Oskar,
geograf, f. 15 april 1882 i Ystad.
Föräldrar: redaktören Johannes Fredrik
N. ocli Zelma Henrietta Liljebladh.
— Efter mogenhetsex. i Örebro 1899
blev N. fil. kand. 1904, fil. lic. 1908
och efter disp. 1910 fil. dr 1911, allt
vid Uppsala univ. Han var lärare vid
Ölands folkhögskola 1906—09, före-
Helge Nelson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
