Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neikter, Jacob Fredrik - Nelander, Johan - Nelson, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nelander
414
Nelson
Jacob Fredrik Neikter. Målning av L. Pasch
d. y. (Uppsala universitet).
Vitt. akad. 1786. — N. var en sällsynt
mångsidig begåvning, med intresse för
filosofi, litteratur, historia och språk.
Han var elev till J. Ihre, under vars
presidium ban försvarade sin
gradual-avh. "De historia ut philosophia per
exempla", i vilken han från empirisk
utgångspunkt angriper den i Sverige
fortfarande förhärskande
wolffianis-men, som lian förklarar värdelös och
satiriskt förlöjligar. N. tillhörde en
mera
kosmopolitisk-världsmannamäs-sig typ än den dittills i Sverige
vanliga. Han delade Kellgrens förakt för
det provinsiella lärdomspedanteri, som
hade många företrädare vid våra univ.
Detta visar sig bl. a. i hans kvicka
polemiska artiklar i Upsala Tidningar
1773 och 1774. Av särskilt intresse är
N:s estetiska uppfattning, vilken ban
framlade i sin docentavli. 1784 om den
tragiska poesin och i sitt inträdestal
i Vitt. akad., "Undersökning om
ord-sakerne till smakens olikhet, upkomst
och fall hos särskilte folkslag" (i Vitt.
akad:s bandi., 3, 1793). I sitt
utförligaste arbete, den oavslutade
avh.-serien "De efficacia climatum ad
va-riam gentium indolem praecipue
ingenia et mores" (1777—97), där N. som
den förste mera betydande sv.
forskaren tar upp studiet av människans
historia, visar han sig som en varm
anhängare av Montesquieus
klimatlära. Men då det gällde att tillämpa
denna på diktkonsten, tvekade han
att dra de fulla konsekvenserna. Trots
många för Sverige vid denna tid
moderna åsikter har N:s litterära
uppfattning en starkt eklekticistisk
karaktär; till stor del sammanfaller den
ungefär med den, som Voltaire
företrädde i sin ungdom. I ett referat av
sin docentavli. säger sålunda N.:
"Reglor i skaldekonsten böra icke vara
annat än rön på hvad som behagat
eller icke" samt "Nar et Skaldestycke
intager och roar, när det hänrycker
till gråt eller löje, är det likaså
narr-agtigt at.t rådfråga Aristoteles, om jag
får gråta eller le, som at förkasta den
maten som smakar mig väl, endast
derföre at den icke är tillagad efter
Kokboken". Men samtidigt kunde han,
fastän han erkände deras överlägsna
geni, inte belt acceptera Shakespeare
och Homeros, som stundom stöta
honom med "låga liknelser" och "osnygga
målningar". En viss allmängiltig
skön-hetsnorm, gemensam för de "hyfsade"
folken och tidsåldrarna, höll lian
därför på. Hans litterära åskådning liar
kännetecknats som "en modifierad
fransk-klassicism" (Albert Nilsson).
Som univ.-lärare var N. mycket
uppskattad; av hans historiska
betraktelsesätt togo bl. a. B. Höijer och E.
G. Geijer intryck. — Gift 1785 med
Agneta Magdalena Peterson. — Litt.:
A. Nilsson, "J. F. N." (i Samlaren
1913). Å. N.
Nelander, Johan,
universitetslärare, f. 4 okt. 1709 i Fornåsa skn,
östergötl. län, † 26 okt. 17S9 i Lund.
Föräldrar: kyrkoherden Andreas N.
och Margaretha RydeUus. ■—- N:s
fader dog tidigt, och sonen upptogs
därför i sin morbrors, biskopen Anders
Rydelius’, hem i Lund där lian gick i
skola. Han blev student 1722, magister
1730 och adjunkt i filosofi 1733, allt i
Lund. Åren 1745—82 var han prof. i
naturrätt, folkrätt och moral vid Lunds
univ. Han prästvigdes 1764 och blev s.
å. kyrkoherde i Stävie och Lackalänga
i Skåne samt promoverades 1768 till
teol. dr. — N. var allmänt erkänd som
en av sin tids yppersta lärare i Lund,
och hans föreläsningar voro mycket
besökta. Han utgav c:a 130 latinska
disputationer. — Gift 1744 med
Magdalena Möller. T. M.
Nelson, Axel Herman,
biblioteksman, filolog, lärdomshistoriker,
f. 11 sept. 1880 i Norrköping.
Föräldrar: grosshandlaren August N.
ocli Anna Paulina Ahlborg. — Efter
mogenhetsex. i Norrköping 1898 blev
N. fil. kand. 1902, fil. lic. 1908 och
fil. dr 1909, allt i Uppsala. Han
blev sistn. år e. o. amanuens och
1912 andre bibliotekarie vid
univ.-bibl. samt var förste bibliotekarie där
1914—45. Sistn. år blev lian teol.
he-dersdr i Uppsala. — N. var en av
stiftarna av Sv. bibliotekariesamfundet,
vars sekr. han var 1921—41 och v.
ordf. 1941—46, och liar även verkat
för folkbibl.-väsendet som ordf. i
Uppsala städs bibl.-styr. 1931—41. Han
har den största förtjänsten av
tillkomsten av den nya
stadsbibl.-bygg-naden därstädes (1941). N. företog
under åren 1908—39 ett stort antal
resor till utlandet för bibi.- ocli
hand-skriftsstudier. — N:s rika veten-
Johan Nelander. Målning av M. D. Koth 1780
(Lunds universitet).
skapliga produktion omspänner ett
flertal områden. Utbildad till
klassisk filolog utgav han som drsavh.
"Die hippokratische Schrift peri
phy-son" (1909) med värdefull
textkritisk och lärdomshistorisk kommentar.
Till N:s mest kända verk inom
me-deltidsli.tinsk filologi hör hans även
typografiskt mästerliga edition med
sv. övers. (1922) av "Pliilobiblon" av
Richard de Bury, som han dessutom
gjort till föremål för några smärre
studier. N. har utgivit och kommenterat
åtskilliga äldre handskrifter ocli verk,
bland vilka särskilt märkas "Vita et
Miracula S. Erici Regis Sueciæ" på
latin och fornsv. (1944) ocli
"Hälsingelagen" (1948) samt den stora
editionen av Rudbecks "Atland" (bd 1—3
och planschbd, 1937—47). Ur sv.
lärdomshistoria har lian behandlat Peder
Swart, O. Rudbeck d. ä. och d. y.,
E. Benzelius d. y., J. II. Lidén m. fi.;
om den sistn. liar lian skrivit en
biografi i Linköpings bibl:s handlingar
1934. Som medeltidsforskare har N.
gjort en betydande insats bl. a. med
Axel Nelson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
