Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Knös, Börje - 1. Kobb, August - 2. Kobb, Gustaf - Koch, se även Kock - Koch, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Koch
August Kobb.
v. ordf. i styr. för Alliance Franka i so
och är inspektor för Franska skolan,
allt i Stockholm. Sedan 1936 är han av
K. M:t utsedd led. och ordf. i Comité
corasultatif för Sv. studenthemmet i
Paris. Sedan 1932 tillhör han
Sällskapet Iduns nämnd. -— K. har bl. a.
utgivit "Guillaume Budé och den
franska humanismens renässans"
(1939), "Rabelais" (1943), "Un
am-bassadeur de rilellénisme" (1945),
publicerat uppsatser särskilt i fransk
lärdomshistoria och nygrekisk
kultur-och litteraturhistoria samt gjort
■övers, från nygrekiskan. •—• Gift 1915
med friherrinnan Sigrid Anna
Elisabet Hummerhielm. Spr.
1. Kobb, Samuel August,
köpman, kommunalman, f. 5 aug. 1819
i Göteborg, † 17 dec. 1901 därstädes.
Föräldrar: handlanden Martin
Samuel K. och Amalia Sofia Ki]llman.
— K. genomgick Göteborgs
gymnasium. År 1848 övertogo han och hans
broder Pontus den handelsrörelse i
te och bosättningsartiklar, som
fadern grundat i Göteborg, och drevo
den under firma M. S. Kobbs söner.
Vid sidan av affärsverksamheten
ägnade sig K. tidigt åt kommunala
uppgifter. Han var led. av
drätselkommissionen 1854—66 ocli tillhörde
stadsfullmäktige från dess begynnelse
1863 till 1882. Dels där och dels, från
1871, i gatu- och vägförbättringens
styr. utvecklade K. en nitisk
verksamhet i allt, som rörde stadens
förskönande. Han hade en väsentlig
andel i tillkomsten av stadens
parker, Träd fjärd sfören:s park.
Kungsparken, Brunns- och Vasaparkerna
samt framför allt Slottsskogen, vars
skapare han är och där en byst av
K., utförd av Christian Eriksson, är
uppställd. K. ägde även stora
humanitära intressen. Han var bl. a. från
1871 led., senare ordf. i styr. för
Pensionsinrättningen för ålderstigna och
sjukliga tjänare samt bildade tills,
med bl. a. Oscar Ekman och J. J.
Ekman Arbetarebostadsab., som i
förstaden Annedal byggde prydliga hus
med trädgårdstäppor för
arbetarbefolkningen. K:s kommunala
verksamhet leddes av en varmhjärtad
oegennytta. — Gift 1851 med Beata
Christina Lagerhjelm. H. Wn.
2. Kobb, Gustaf, matematiker,
politiker, f. 25 juli 1863 i Göteborg,
† 30 jan. 1934 i Stockholm. Son till
K. 1. — Efter mogenhetsex. i
Göteborg studerade K. ett år vid Tekn.
högskolan samt blev vid Uppsala univ.
fil. kand. 1885, fil. lic. 1888 och fil.
dr 1889. Sistn. år förordnades lian till
docent i matematik vid Stockholms
högskola, ocli 1898—1912 var han
docent i mekanik därstädes. Han blev
1899 lärare vid Tekn. högskolan och
utnämndes 1912 till prof. i mekanik
därstädes samt fick 1928 avsked. Där-
Gustaf Kobb.
jämte var han lärare i matematik ocli
mekanik vid Sjökrigshögskolan 1898
—1913 och vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1902—10. -— K. var en
framstående matematiker. Hans
drs-avh. behandlar liksom flera av hans
senare arbeten teorin för de
algebraiska funktionerna. Han har vidare
bl. a. behandlat maxima och minima
hos dubbelintegraler (Acta
mathema-tica 1892—93) samt en rad mekaniska
problem ss. "Les solutions
périodi-ques du problème de la rotation d’un
corps autour d’un point fixe"
(Toulouse 1899). — K. hade starka
politiska intressen, som bottnade i en
liberal uppfattning av engelskt snitt.
Han var led. av Andra IC. 1909—11
som repr. för det frisinnade partiet
och flyttade 1912 till Första K., som
han tillhörde 1912—14, 1919—20 och
1924—31. Åren 1912—14 var han led.
av bevillningsutskottet, och 1911—14
var han medl. av försvarsberedning-
arna (första avd.). Han blev 1913
riksgäldsfullmäktig och var 1916—27
andre deputerad samt från 1927
förste deputerad i Riksgäldskontoret,
Därjämte var han bl. a. led. av
sakkunniga för ordnandet av statens
pensionsväsen 1913. Inom Frisinnade
landsfören. tillhörde han verkst.
utskottet 1905—07 och var suppleant
i förtroenderådet 1908—23. — K.
utgav flera politiska broschyrer, ss.
"Majoritetsval eller proportionella
val?" (1904) och "Proportionalism.
rättvisa och fyrkvälde" (1906). Han
ägde stor förtrogenhet med de
moderna skatteproblemen samt var
intresserad av krigshistoria och taktik;
sålunda publicerade han "Orsakerna
till afgörandet vid Waterloo" (Hist.
tidskr. 1902) och broschyren "Vem
var segraren vid Marne?" (1922).
Bland hans övriga skrifter märkes
"Schwedens Staatsschuld und ihre
Verwaltung" (1930). — Gift 1900
med Ellen Bedlund. G. R—r.
Koch, se även Koch.
Koch, Agathon John Hjalmar,
fysiker, f. 28 okt. 1878 i Rö skn,
Stockholms län. Föräldrar:
godsägaren Johan Otto Agathon Ekstam ocli
Anna Augusta Sofia Enberg. K.
adopterades 1S79 av grosshandlaren i
Norrköping Fredrik Leonard K. och Emma
Charlotta Thorsson. — K. avlade
mogenhetsex. i Norrköping 1895 och blev
vid Uppsala univ. fil. kand. 1897, fil.
lic. 1902 samt fil. dr och docent i
fysik 1904. Han var 1911—14 laborator
i experimentell fysik i Uppsala (tf.
laborator 1910—11), utnämndes 1914
till prof. i fysik vid Chalmers tekn.
inst. och 1924 till prof. i samma ämne
vid Lunds univ. samt erhöll 1943
avsked. År 1914 ledde han Vet. akad:s
solförmörkelseexpedition i
Haparanda. Han liar företagit studieresor till
Tyskland och Holland. — K. har i sin
forskning behandlat vitt skilda
problem inom fysiken. Utom sin drsavh.,
John Koch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
