Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Adlerfelt, Gustaf - 2. Adlerfelt, Pehr - 3. Adlerfelt, Carl - Adler Salvius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adlerfelt
17
Adler Salvius
lian bl. a. studerade ett år vid Hälles
univ. Vid återkomsten till Sverige
1700 blev A. hovjuni:are och följde
som sådan Karl XII från 1701 till sin
död i slaget vid Poltava. — A. är
särskilt känd som förf. av ett arbete om
Karl XII:s krig, som utkom flera
gånger och på olika språk under
1700-talet. En sv. övers, från
originalmanuskriptet utgavs 1919 av S. E. Bring
under titeln. "Karl XII:s
krigsföretag 1700—1706". Mycket känd är en
utökad bearbetning av A:s verk
"Histoire militaire de Charles XII, roi
de Suède", som 1740 utgavs av hans
son Carl A. A:s arbete bygger på egna
journalanteckningar och till
fältkansliet insända rapporter samt har
därför ett stort källvärde. — Gift 1704
med Anna Christina Steb. G. U.
2. Adlerfelt, P ehr, friherre,
militär, diplomat och politiker, f. 4 juni
1680 i Stockholm, † 27 juni 1743
därstädes. Bror till A. 1. — A. blev
volontär vid Livgardet 1700, löjtnant
1703, överstelöjtnant vid Ivrassows
dragoner 1710, överste vid Närkes och
Värmlands reg. 1712, vid bergsreg.
1717 och generalmajor av
infanteriet 1719. Han upphöjdes i
friherr-ligt stånd 1720, var minister i
Köpenhamn 1720—25 och utnämndes
till riks- och kansliråd 1739; han var
även medl. av kommissionerna ang.
försvarsverket 1739—40 och Stockholms
försvar 1742. -— A. deltog i alla Karl
XII:s fälttåg och visade därvid
tapperhet men även självrådighet. Under
frihetstiden hörde han först till det
holsteinska, senare till hattpartiet.
Hans inflytande inom officerskåren
medverkade till hattarnas seger 1738,
som förskaffade A. hans
riksrådsämbete. A. tillhörde de mest krigiskt
sinnade bland hattarna, men hans
inflytande där var icke betydande. Under
den s. k. stora daldansen 1743 förde
A. jämte riksrådet G. P. von Rosen
befälet över trupperna i Stockholm
och sårades dödligt under den
skottlossning, som ägde rum på
Norrmalmstorg (nuv. Gustav Adolfs torg).
—- Gift med Catharina Juliana von
Bautsen. G. U.
3. Adlerfelt, Carl, friherre,
militär, ämbetsman, f. i april 1719 i
Stockholm, † 20 jan. 1769 i Malmö. Son till
A. 2. — A. blev student i Lund 1734,
volontär vid fortifikationen s. å.,
löjtnant 1740, kapten vid Hamiltons reg.
1741, överstelöjtnant vid Posses
värvade infanterireg. 1747, överste vid
kronprinsens reg. 1756 och utnämndes
1760 till generalmajor i armén, blev
landshövding i Malmöh. län 1764 och
överkommendant i Malmö s. å. — A.
deltog både i finska kriget 1741—43
och pommerska kriget 1757—62 samt
var på 1740-talet i fransk tjänst, bl.
2 Svenska män och kvinnor I
Johan Adler Salvius.
Målning (detalj) efter A. van Hulle, 1640-talet (Gripsholm).
a. som adjutant hos marskalken av
Sachsen. Sin största insats liar han
gjort som landshövding. Han
inrättade ett lantmäterikontor i länet,
utvecklade vägväsendet samt verkade
för förbättrad fattigvård och
skolundervisning m. m. — Gift 1) 1745 med
friherrinnan Francisha Magdalena
von Falkenliaijn, † 1751; 2) 1754 med
grevinnan Agneta Margareta
Ström-felt, † 1760; 3) 1762 med grevinnan
Ulrika Sofia Sparre, † 1765; 4) 1768
med Betty Jennings. G. U.
Adler Salvius, Johan, före
adlandet Salvius, friherre, statsman,
f. 1590 i Strängnäs, † 24 aug. 1652 i
Stockholm. Föräldrar: stadsskrivaren
i Strängnäs Peder Hansson (av
ångermanländsk allmogesläkt) och Anna
Pedersdotter. — A. blev student i
Uppsala 1609, vistades från 1612
delvis med statsunderstöd vid olika
tyska och franska univ., blev fil. mag.
i Helmstedt 1614, studerade därefter
medicin i Marburg ocli Montpellier
och var nästan fullt utbildad läkare,
då lian övergick till juridiken; han
blev jur. utr. dr i Valence 1619. A.
bedrev även omfattande studier i
stats-och kyrkohistoria m. m. Att han
övergav medicinen för juridiken berodde
på de lysande utsikter, som erbjödo
sig för en skolad jurist inom den
hastigt svällande statsförvaltningeli.
Sin ekonomi säkrade han genom ett
gifte 1620 med den rike guldsmeden
Lorentz Hartmans änka Margareta
Pedersdotter Skuthe, 30 år äldre än
han själv. Följ. år fick A. sitt första
officiella uppdrag, då han av Gustav
II Adolf, vars förtroende och
bevågenhet han snart förstod att vinna,
sändes till det nyanlagda Göteborg
för att ordna förhållandena där.
Han blev s. å. assessor i Svea hovrätt
och övergick som statssekr. till
kansliet 1624. Den nya posten
tillfredsställde bättre hans ärelystnad; han
var även förberedd att fylla den
genom studier i Riksarkivet samt årliga
beskickningar 1622—25 (till
Danmark och Nordtyskland). Ilan följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
