Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Adlercreutz, Carl Johan - 2. Adlercreutz, Fredrik Thomas - 3. Adlercreutz, Axel Gustaf - 4. Adlercreutz, Nils - 5. Adlercreutz, Carlos - Adlerfelt - 1. Adlerfelt, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adlercreutz
16
Adlerfelt
Axel Gustaf Adlercreutz. Litografi av I. "W.
Tegnér.
ben, "Sveriges krig 1808—1809" (1890
—1910); G. Rein, "Karl Johan A."
(1—2, 1925—27). G. U.
2. Adlercreutz, F r e d r i k T h o
-mas, greve, krigare, diplomat, f.
21 aug. 1793 pä Gammelbacka i
Finland, † 9 nov. 1852 i Stockholm.
Son till A. 1. — A. blev löjtnant vid
Livgardet till häst 1809, deltog i
fälttågen i Tyskland 1813 och Norge
1814 och blev överstelöjtnant vid
Smålands husarreg. 1819 men måste på
grund av dåliga affärer plötsligt
lämna Sverige, kom till Sydamerika
och kämpade med utmärkelse under
Bolivar, vars adjutant han blev. Efter
befrielsekrigets slut befordrades A.
till brigadchef 1828 samt till
civilguvernör och militärbefälhavare i
provinsen Mompös s. å. Bolivars död
1830 medförde, att A. måste lämna
landet, och han for då till Jamaica.
Han blev överste i sv. armén 1838 samt
sv.-norsk generalkonsul i Caracas s. å.
och chargé d’affaires därstädes 1841.
A. lyckades 1840 få till stånd en
vänskaps* och handelstraktat mellan
Sverige och Venezuela. På grund av
försvagad hälsa vistades A. från 1849 i
Stockholm. Han erhöll avsked 1852.
-— Gift 1822 med Maria J osepha
Diaz-Granadas. G. U.
3. Adlercreutz, Axel Gustaf,
ämbetsman och politiker, f. 2 mars
1821 på Götala i Skara landsförs.,
† 20 maj 1880 i Stockholm.
Föräldrar: generallöjtnanten Gustaf
Magnus A. och Margareta Elisabet
Charlotta von Arbin. Brorson till A. 1.
— A. blev student i Uppsala 1838,
jur. kand. 1845, gick därefter in i
ämbetsverken, där han avancerade till
v. notarie i Svea hovrätt 1S47, fiskal
1850, samt utnämndes till
revisions-sekr. 1857, justitieråd 1860 och
president i Göta hovrätt 1868. A:s kallelse
till chef för Civildep. s. å. var en na-
turlig avslutning på hans
ämbetsmannabana, samtidigt som den inledde
hans politiska karriär — från 1851
hade han bevistat ståndsriksdagarna.
— En ledande ställning inom
konseljen kom A. att inta från 1870, då han
efterträdde Louis De Geer som
justitiestatsminister. Han verkade ivrigt
för en lösning av försvarsfrågan vid
1871 års lagtima och urtima
riksdagar, men när regeringens förslag i
härordningsfrågan definitivt avslogos av
Andra K., begärde ministären sitt
avsked. Då det visade sig omöjligt för
kungen att få en ny ministär till
stånd, kvarstannade den gamla tills
vidare. Vid 1873 års riksdag tillkom
den s. k. kompromissen. A. böjde sig
för dess principer — skapandet av en
arméorganisation av stam samt
värnpliktiga mot grundskatternas
avskrivande — men sökte i en proposition
1874 om ändring av 80 § R. F. skapa
samma grundlags helgd åt den nya
härorganisationen som åt
indelningsverket. Första K. avslog
propositionen, A. begärde och fick sitt avsked
och utnämndes samtidigt till
landshövding i Malmöh. län. Efter sin
avgång ingrep han som riksdagsman i
Andra K. 1877—80 kraftigt i
riksdagspolitiken, ofta i opposition mot
regeringen. Han ansågs som en av
ledarna för Andra K:s minoritetsparti
"intelligensen", som utgjorde
oppositionen mot lantmannapartiet. — A.
var främst den redbare
ämbetsmannen. Starkt religiöst intresserad,
deltog han i stiftandet av
Fosterlandsstiftelsen för evangelii befrämjande
1856 (senare Evangeliska
fosterlandsstiftelsen), var från grundandet medl.
av styr. och ordf. 1S57—67. A. blev
jur. hedersdr 1868, led. av
Lantbruks-akad. s. å. och serafimerriddare 1872.
— Gift 1853 med grevinnan Märta
Hedvig Sofia Lewenhaupt. G. U.
4. Adlercreutz, Nils August
Domingo, kavalleriofficer,
tävlingsryttare, f. 8 juli 1866 i Brunneby skn,
östergötl. län. Föräldrar: löjtnanten
Nikolas A. och grevinnan Augusta
Gyldenstolpe. — A. blev
underlöjtnant vid Livgardet till häst 1890 och
avancerade inom reg. till
ryttmästare 1908. Åren 1897—99 genomgick
han Krigshögskolan. Han var 1906
—08 lärare vid ridskolan på
Strömsholm. Själven av Sveriges mest
framstående och framgångsrika
fältryttare var han ett utomordentligt
föredöme för eleverna. Vid Olympiska
spelens ryttartävlingar i Stockholm
1912 representerade han Sverige i
både fälttävlan och prishoppning och
tillhörde i förstnämnda tävlingsgren
det segrande laget med individuell
placering som nr 4 bland 27 deltagare
från sju nationer. Efter ettårig tjänst-
göring vid ett tyskt kavallerireg. hade
A. goda förbindelser i Tyskland och
blev 1912 militärattaché i Berlin. Ss.
sådan besökte han under världskriget
samtliga fronter. Under sin
militärattachétid utnämnd till major vid
Skånska dragonreg. 1914 och till
överstelöjtnant 1917 blev lian överste och
chef för Smålands husarreg. 1918. År
1921 erhöll han chefskapet över
Skånska dragonreg., som han ledde med
fast hand, tills reg. indrogs 1928 på
grund av 1925 års härordningsbeslut.
Han valdes till led. av Krigsvet. akad.
1923. — Gift 1896 med Ebba
Cederschiöld. F. M.
5. Adlercreutz, Axel Fredrik
Car-l o s, militär, f. 26 jan. 1890 i
Stockholm. Föräldrar: majoren greve Carl
A. ocli Jeanna Evers. — A. blev
underlöjtnant vid Svea livgarde 1910.
Han tog jur. kand.-ex. 1916 och
genomgick Krigshögskolan 1918—20.
Därefter var han elev vid franska
krigshögskolan 1920—22, utnämndes
1926 till kapten vid Generalstaben
och togs i anspråk som sakkunnigt
biträde hos Sveriges ombud vid N.
F:s nedrustningskommission 1929—
31. Han var militärattaché i
Helsingfors 1932—35 och utnämndes till
major vid Generalstaben 1933 och vid
Älvsborgs reg. 1935. Året därpå
återknöts lian till Generalstaben som
överstelöjtnant och chef för
utrikes-avd., en befattning, för vilken lian
ansågs särskilt skickad på grund av
sin verksamhet som militärattaché
och i N. F. År 1937 övergick han, efter
Generalstabens ombildning på grund
av 1936 års härordning, automatiskt
till att vara chef för Försvarsstabens
underrättelseavd. Denna alldeles
särskilt i krigstid betydelsefulla och
ömtåliga befattning har han beklätt
under det andra världskriget. Han
utnämndes 1939 till överste. — A. har
skrivit en del uppsatser i tidskr. —
Ogift. F. M.
Adlerfelt, gren av en urspr, finsk
släkt, som erhöll adlig värdighet med
bröderna majoren Per Johansson
Trafvare, adlad Trafverhjelm 1681,
och hovkamreraren Carl Johansson,
adlad 1693 med namnet A., far till
historiografen Gustaf A. (A. 1) och
riksrådet Pehr A. (A. 2). Den senare
blev friherre 1720. Med hans son,
landshövdingen Carl A. (A. 3) utdog
den friherrliga ättegrenen 1769; den
adliga utgick 1808.
1. Adlerfelt, Gustaf, militär,
historisk författare, f. 1671 på en
lantegendom nära Stockholm, † 29 juni
1709 vid Poltava. Föräldrar:
hovkamreraren Carl A. och Rebecka von
Hagen. •—- A. blev student i
Uppsala 1684 och företog resor i
Nord-ocli Västeuropa 1696—-1700, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
