- Project Runeberg -  I skogspensionen /
134

(1921) [MARC] Author: Else Hofmann Translator: Ingrid Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

var förfärligt svårt att inte få tala om det för mamma,
men Lisi försäkrade, att han skulle få säga mamma det,
men först när Jesusbarnet varit här.

Så ofta hon hade tillfälle, kom Lisi till prästgården.
Hon var mycket muntrare nu, och när hon fick sin första
månadslön, visade hon Suse stolt den blåa sedeln.

»Inte en styver skall ges ut», sade hon, »allt skall
sparas. O, om jag varit så sparsam förut. Sannerligen
tror jag inte, att jag blir en riktig snålvarg! Man borde
lära barnen att hysa aktning för pengar och inte förslösa
dem, ty pengar är bröd.»

I dag hade Lisi hela eftermiddagen ledig, emedan fru
Wehner och John voro bortbjudna. I allmänhet bjöd man
alltid Lisi med, men hon hade bett att få gå ut och gå
med Suse några timmar.

Så vandrade de nedåt byn. För att inte ramla på
glanskisen, ty här strödde man inte ut sand och aska, hade
de broddar på hälarna och föreföllo sig själva riktigt
medel-tidsaktiga. Träden sågo hänförande ut klädda i rimfrost.
Inte ett grönt barr, bara vitt överallt. Och den blå himlen
stack fram mellan trädtopparna. Det var som en saga.
Ibland for en sakta vind fram genom träden, och då
dammade det luftigt vitt ned över dem.

Flickorna voro hänryckta. De gjorde varandra
uppmärksamma på skogens skönhet. Så högtidligt, så stilla!
De gingo till närmaste by, som låg borta i förgrunden
med sina vita tak. Där vände de om och kommo fram
till prästgården, just som jungfrun tände förstugulampan.

Fru Volland hälsade bägge välkomna och det varma
kaliet smakade dubbelt härligt efter den långa promenaden
i den friska vinterluften.

Ännu en stund sutto de tre tillsammans vid sina
jularbeten. Frun i huset stickade strumpor åt de fattiga,
Lisi arbetade på en kudde åt fru Wehner och Suse
virkade en spets, som hon skulle använda till garnering på
ett vitt förkläde åt Käthe.

Följande dag hämtade fru Wehner Suse i släde. Lisi
och John voro med. Det var Lisis första slädfärd uppe i
bergen. Hon kunde inte se sig mätt på allt, och när så
månen steg upp bakom trädtopparna blevo Suse och Lisi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skogspen/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free