Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skogspension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
fadersögon kunna slutas till för alltid, så visar livet sin
allvarliga sida, och på hjärtats dörr klappar samvetet och
frågar: Fyller du den plats, på vilken du blivit ställd?
Lisi borde, medan det ännu var tid, lära något för att
kunna stå på egna fötter, när sorgen droge in i deras hem.
Om hon ändå kunde säga henne det, kunde råda henne.
Men fick hon blanda sig i andras angelägenheter? Gick
vänskapens rätt så långt? Kanske var det förtal, avund,
allt vad som pratades om Thümens. Den som har en
glänsande ställning här i livet, ådrager sig så lätt
medmänniskornas avund. Om dessa avundsmän visste, hur
bedrövligt det ofta ser ut i deras hjärtan, som leva i
rikedom, hur hastigt skulle ej avundet vika för medlidande
och tillfredsställelse med den egna lotten komma tillbaka.
Så där ja! Nu var vardagsklädningen i ordning igen.
Vad den lilla rara Käthe skall bli belåten. Nu återstod
bara att fästa spännet och slejfen på den vita blusen och
sedan. x. .
Då hördes fotsteg, en massa olika röster, skratt — en
herröst — Suse hoppade upp. Den vita blusen föll ur
hennes händer.
»Lilla mamma!»
»Suse.»
De höllo varandra hårt omslutna, och glädjetårar runnö
utför kinderna.
»Jag finns här också», sade pappa och tog sin äldsta
tös i famn.
Och Käthe hängde sig vid mammas arm och jublade:
»Det lyckades fint.»
»Nåå, Suse, vad säger du om den här överraskningen?»
ropade fastern genom dörren.
Ja, Suse! Hon hade nyss tyckt, att hon var så lycklig
och nu bestod Gud henne en ny, salig glädje. Hon kunde
ännu inte fatta det.
Och föräldrarna strålade av glädje över sin lilla dotter.
Så blomstrande, så vackert barnet blivit! Och vilken solig
munterhet lyste ej ur hennes ögon! Intet spår av det
forna missnöjet, av de små felen. Här måste det vara
härligt att leva, i sanning, här, där människorna
utvecklade sig så harmoniskt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
