Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
706
LÅagar|iL
MAngaajö.
Lnngared, annex till Leaa, beläget i Kullings
härad af Elfsborgs län, 1 mil N. frän Alingsås.
Kyrkan, förut af träd, är ombyggd af sten och
invigdes 1818. Vid foten af ea stor gran i
denna socken märkes en gammal offerkälla, kallad
Helig gran. Socknen innefattar 41 J mtl. och bar
1,728 invånare. Dess areal utgör 24,740 tunnL,
hvaraf 6,850 sjö och kärr. Adr. Alingsås.
Langaryd, en socken med Färgaryd, belägen i
Westbo härad och kontrakt af Jönköpings län och
Wexjö stift, 10 mil S.S.V. från Jönköping. En
del hemman och byar hafva stenfria ägor på
sandbotten. Det öfriga är ganska stenbandet och
tillika magert. I socknens nordöstra del är god
tillgång på skog; men i sydvestra ganska knapp.
Öfvergången till den Halländska torftigheten på
denna vara, begynner redan i denna trakt af
Småland att visa sig. Äfven bär äro de största
mossar och ljunghedar i socknen. Från
kapitensbo-stället Mogård, öster om Nissan, förbi Långaryd
och midt emot Färgaryd, en sträcka af omkring
| mil, går ett bredt bälte utmed ån, bestående
ensamt af ljunghedar och mossar. Af denna
Ijung-ryd, på hvilken kyrkan samt Làngaryds och
Gars-Ijunga byar ligga, hafva naturligtvis kyrka och
socken fått sitt namn. Làngaryds marknadsplats
är också belägen på densamma, en knapp mil
från kyrkan. Làngaryds sorken är med få
undantag den i allmänhet magraste trakt i Westbo
bä-rad. Nissa-än flyter genom socknen. Kyrkan
nybyggdes 1809, blef ej färdig förr än 1824
(enligt Tuneld), men invigdes redan 1816 (enligt
Wieselgren) och är en af våra "grannare"
landtkyr-kor. 1 socknen märkas: Skàrkeryd, nu kalladt
Jeansberg, 1 mtl. säteri; äges af aflidne
öfverstelöjtnanten C. Kuylenstjernas enka och barn.
Wieselgren anför att Jeansberg afbrann 1844,
hvarvid, enligt häradsskrifvaren Wallenqvists uppgift,
en större boksamling uppbrann. Uti askan fanns
Arndts Paradis Lustgård med förbrända permar
och kanter, men intet tryckt ord skadadt,
under det spår ej fanns till af de öfriga böckerne,
som stått på samma hylla. "Denna tilldragelse, i
förening med hvad i företalet till äldre editioner
af denna bok finnes upptecknadt, är
anmärkningsvärd nog." Södra Landeryd, 1 mtl. säteri, ined
Norra Landeryd 2, till £ förmedl. mtl. Del
senare är egentligen rå och rör till det förra.
Båda ligga utmed så kallade Samseryds- eller
Österön, i hvilken de äga qvarnverk. Äges af
öfverstelöjtnanten Jak. Planting Gyllenbåga. Norra
Landeryd innehades af Gyllensvärdar och äges nu af
bönder. Yllersjöholm, 1 mtl. säteri, med l| mtl.
rå och rör. Säteriet skänktes af konung Joban
III 1583 till Peder Stolpe, innehades i slutet af
förflutna och i början af innevarande århundrade
af grefliga ätten Wrangel, och äges nu af
bandianden Andersson. Tvenne pappersbruk finnas i
socknen, nemligen: Hölj ary d, anlagdt på
1790-talet och äges af en Rosenqvist, saml Strömhult
(enligt J. Allvin; Strömsholm enligt Tuneld och
Wieselgren), anlagdt 1814 af nuvarande ägaren J.
Kellman. Begge drifvas med fördel, ehuru icke i
stor skala. För en tid tillbaka fanns ett jernbruk,
Rydt, nära i socknegränsen, rätteligen på Vika
ägor i Färgaryds socken, men mangårdsbyggnaden
på åns högra sida inom Halländska gränsen, der
allmogen bade någon arbets- och kolförtjenst; men
nedlades efter en 10-årig tillvarelse. Äfven
härstädes är nu mera ett pappersbruk, samt nyligen
en manufakturbammar anlagde. Jordvallarne å
Nis-saryds och Gassljungas ägor, troligen uppkastade
under Daaska krigen i 16:de eller 17:de
århundra-derne, äro nu mycket sammanfallna. Vid säteriet
Jeansberg, nära vid gården, märkes några
bautastenar; men de ligga oredigt spridda. Troligast
äro de minnen af ett på stället hållet fältslag.
Nära hemmanet Skärsbult finnes ett af de vanliga
större griflrören, omkring 42 fot i diameter. Ett
till utsträckning ovanligt stort griftrör synes straxt
vid häradsvägen, på norra Landeryds gärde.
Grift-kullar förekomma nära intill Nissastigen,
Gassljun-ga gärde och marknadsplatsen. En grifthög,
kallad Estrids hög är belägen ett litet stycke i söder
från Långaryd. Enligt sägnen bade Estrid
plägat umgänge med en hund och en tupp (troll),
hvarföre bon dömdes att rullas till döds i en
spiktunna. Söder om Làngaryds marknadsplats står en
sten I ^ aln bog och närmast jemntjock, hvilken
af allmogen kallas Lilla Grocko eller Gråcko.
Berättelsen härom är följande. På beden söder om
Gasljunga ligger en enstaka bergskulle, kallad
Gars-hog, samt en annan, norr om byn, kallad Vlfvahög.
Båda dessa kullar voro bebodda af troll, hvilka
umgingos förtroligt med hvarandra. Trollet Lilla
Gråcko från Ulfvahög var en natt på besök i
Gars-bög; men kom att stanna qvar utöfver den tid,
då det borde hafva återvändt. Solen upprann
således innan det hunnit åter bem till sitt eget berg;
och solstrålarna bade den förunderliga verkan, att
trollet genast förvandlades i sten, eller den
ofvannämnde lilla Gråcko, hvilken sålunda i namnet
förvarat trollets minne: — en sinnebild af ljusets
renhet, och måhända ett af de många bevisen, att
våra förfäder dyrkade solen. Erik Haf» sluga, en
jättestuga, på kapitens-bostället Mogårds skog (se
Hu[, Erik). En knapp fjerdedels mil i vester frän
Höljaryd, förekommer en märkvärdig stenbildning
(se härom: J. Allvin, Beskrifning öfver Wästbo
härad i Jönköpings län, sid. 66). Socknen hör
till 2 kl. 1 afd. reg. Den består af 75£ mtl.
och har 2,700 invånare. Af dess areal 35,941
tunnl. äro 1,980 sjöar och kärr. Adr. Qvarsebo.
li»n;nrliit, annex till Östra Sallerup i Frosla
härad, beläget i Färs härad af Malmöhus län, 4{
mil O.N.O. från Lund. Socknen innefattar 19 J
mtl. och bar 995 invånare pä en areal af 10,808
tunnl., af hvilka 38 äro sjö och kärr. Adr. Hörby.
LaiigHsjil, en socken med Ljuder, belägen i Konga
härad och kontrakt af Kronobergs län och Wexjö
stift, mil S.O. från Wexjö. Kyrkan är
prydlig, byggd af sten 1789. I socknen Gnnas 23
sjöar. 1 Löften och Tornen tages jernmalm. Den
stora furuskogen Utfvamo på Ramsjö ägor var
redan 1770 försvunnen. 1 socknen märkes:
Grims-gol, säteri, 1 j mtl., tillhör kapilen-Iöjtnant L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
