Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262
lagiiteg.
Jakob» kyrka»
Rofdjursjagt får jägeri-betjening anställa à all
kronans mark inom det län de tillhöra. I öfrigt får
hvar och en som äger eller besitter jord, således
äfven på boställen och rent krono, idka jagt på
egen, från andras ägor afskiljd mark. Äfvenså
delägare i socken-allmänning och annan samfälld
mark, offentliga inrättningar med jordägor, och
städerna med deras mark. Svanjagten är i vissa
trakter anslagen till landsböfdingens lön, och får deri
intet intrång ske. (Se för öfrigt: Djurfång.)
Jagtstek räknas till en och en half aln.
Jagt-tionde. I de gamla lagarne förekommer
stadgandet om en viss jagt-tionde, af "fuglum och
djurum — bugh af Älgbi och Björni hvarjnm." I
5 VII KK. B. LL. nämnes endast tionde af
"gra-skinnoin." Ehuru 161? års ordning var nog
fullständig om tionde af "skogsvaror, skvtteri,
fogla-lek, snarom, fellom och gildrom", äfvensom
skott-bogen af elg, rebn, rådjur och bjort, m. m.,
lärer dock denna tionde, hvilken ej omförmäles i
1681 års förordning, nu mera icke utgöras. Det
blef till och med i 3 §. af K. P. 1743 stadgadt
för Österbotten, att det skulle stå i allmogens
behag hvad den ville gifva kyrkoherden af
"vildvaror", såsom ovisst och medförande stort besvär
och tidspillan.
Jagt-tyg kallas vissa redskap, föreskrifna att
begagnas vid allmän skallgång. Ett jagttyg består
af målade jagtlappar och vargnät, do förra till
ett antal af sextiofyra bundtar, hvarje bundt af
fyratio famnars längd och de senare af 12 st. å
tjugu famnars längd och 5 alnars höjd. Trenne
sådana jagttyg, men ej flera, kunna åläggas
invånarne i ett län att underhålla. Kostnaden
bestrides genom sammanskott eller också af jagtkassan,
och jagttyget förfärdigas efler
jägeri-embetsmän-nens anvisning. Jagtlapparne äro oljemålade, med
karrikatyrer i svart och rödt, eller andra
afstic-kande färger. De äro fästade vid rep och
nedläggas slätt på enkom för detta ändamål vid
skallgatan anlagda broar.
Jakohinerklubb. Angifvelsen att en sådan
skulle finnas i Stockholm väckte, under några dagar i
Febr. är 1793, någon oro bos vederbörande*, men
tillvaron deraf var blott en dikt, uppfunnen af det
öfverdrifna tjenstenitet hos en polisgevaldiger,
hvilken, d. 30 Jan. nämnde år, till dåvarande
överståthållaren Carl Wilh. Modée öfverlemnat en skrift,
innehållande, att d. 29 om natten ifrån kl. 12 till
om morgonen kl. { till 7, befunnits ett
Jakobiner-mössornas sällskap i Schönborgska huset å
Södermalm, bestående af åtskilliga namngifna personer,
till ett antal af omkring 120, hvaribland en fru.
Klubben skulle, enligt öfverläggningarne, flyttas
utom Skans tull, deputerade sändas med penningar
till Haga och Drottningholm, att besticka
lif-rege-mentet, för att hålla deras parti när upproret
utbröt, hvilket icke skulle dröja länge, samt att
sällskapet sagt sig vilja vara fritt folk. Denna
skrift berättade gevaldigern vara uppsatt af en
fändrik, hvilken ej allenast erkände sig vara dess
författare, utan uppgaf derjemte rummet der
klubbarne blifvit hållna, beläget ofvanpå den våning,
som beboddes af kongl, räntmästaren af BoKn.
Fändriken uppgaf sig äfven sjelf såsom ledamot.
Vid anställd undersökning befanns likväl bela
angifvelsen vara en hopspunnen dikt. Det uppgifna
rummet var kongl, räntmästaren Norei kök;
fändriken kunde icke beskrifva de uppgifna
personerna, och bekände slutligen att rapporten till alla
delar varit falsk, samt förhållandet sådant, att
gevaldigern, hvilken i serskild|a poster lemnat
honom 9 R:dr 44 sk., dä fändriken besökt honom,
framtagit bleck, penna och papper, och tillsagt
honom att skrifva efter diktamen. Märkligt
härvid ar, att gevaldigern icke bestraffades, hvaremot
fändriken dömdes till döden; men benådades till
lifvet, förklarades ärelös, afskaffades med 28 dygns
fängelse vid vatten och bröd, 2 timmars balsjern,
samt 3 års arbete å fästning.
Jakobsftal, det fordna namnet på Ulriksdals
kungsgård. (Se: Ulriksdal.)
Jakobs kyrka i Stockholm lärer hafva blifvit
byggd 70 eller 80 år efter sjelfva stadens
anläggande, emedan hon omtalas i en taxeringslängd af
år 1343, hvari fordelningen gjordes till pallii
inlösen från Rom, och der S:t Jakobs kyrka
taxerades till 12 öre. Som fienden, vid de täta
belägringar, hvarunder Stockholm i medeltiden var
blottstäldt, ofta begagnade denna kyrka, att deri
förskansa sig, lät Gustaf I år 1527 nedrifva
henne, jemte åtskilliga andra byggnader, använda på
samma sätt. Johan 111 befallte likväl år 1588
dess uppförande ånvo, till en längd af 80 och
en bredd af 30 alnar. Härmed gick emellertid sä
långsamt, att ännu år 1592 sjelfva väggarna ej
hunnit bli färdiga. I detta skick lemnades bon till
år 1641, då byggnaden ånyo företogs och
fortsattes med den drift, att hon d. 26 Nov. 1643
kunde invigas till allmän gudstjenst.
Tornbyggnaden vidtog sedermera och fullbordades 1645.
Tornet var då högt och spetsigt; men sedan det blifvit
anländt af åskan, natten emellan d. 14 och 15 Maj
1723, hvarvid äfven största delen af taket afhrann,
uppfördes i stället ett mindre, som ännu är i
behåll, och hvilket blef färdigt 1738, då kyrkan åter
var iståndsatt efter de lidna skadorna. Den
enskildta frikostigbeten bidrog väsendtlig! till
kyrkans fullbordan och prydande. Så t. ex.
skänktes altartaflan af drottning Christina, dopfunten af
riks-kansleren grefve De la Gardie och
cborskran-ket af presidenten Gyldenkious enka. När kyrkan
var färdig uppdrogs gränsskillnaden emellan denna
församling och Clara så, att de som bodde öster
om Brunkeberg skulle förrätta sin gudstjenst i
Jakobs och de andra i Clara kyrka. Då den
ursprungliga inredningen i kyrkan mycket förfallit och
tillgångarna det medgåfvo, börjades är 1815 en
total reparation eller rättare ombyggnad af det inre.
Denna ansågs likväl icke i alla hänseenden lyckad;
isynnerhet var man missnöjd med Hasselgrens i det
gamla Tyska maneret målade altartafla och med
den kolossala, men smaklösa predikstolen, hvilka
begge derföre borttogos och 1828 ersattes med
en altartafla af Westin, och en predikstol, utförd
af Göthe. — Med Jakobs församling är Johannis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
