- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
337

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FAda sn











S. K. NYA LÄSARE. 337



brukliga uppbyggelseböcker och höll sig i stället endast till’
bibeln och Luthers skrifter, ehuru man af den store
reformatorns yttranden blott antog så mycket, som passade i
sällskapets antinomistiska bekännelseform.

Äfven i Skellefteå förefunnos läsare af den gamla
stammen, som med allt allvar drefvo den heisosamma läran om
bättring och helgelse. Det var naturligt, att desse skulle
taga anstöt af de nya läsarnes lärosätt och deri se ett
vädligt försök att draga vår Guds nåd till lösaktighet.
Visserligen visade sig det nya sällskapets medlemmar särdeles
angelägna att bland de gamla läsarne värfva proselyter. Men i
denna del voro deras bemödanden fruktlösa. I stället gingo
de sjelfve allt längre i sekterisk rigtning. Endast deras
sällskap föregafs utgöra den rätta kristna kyrkan; alla, som
godkände statskyrkans prester, den antagna katekesen och de
brukliga andaktsböckerna, bLuthers skrifter undantagna.
för
dömdes käckt, om presterna fäldes hvarjehanda förklenande

och bittra utlåtelser, såsom att de predikade endast
djeflalärdom, förde sina nattvardsbarn genom irrläror på
förtappelsens väg o. s. v. Under sådan förhållanden måste
presterskapets alla försök att genom varningar och förmaningar
tillrättaföra de vilsekomna blifva utan påföljd. ÖOordningen
tilltog allt mera, och i Sept. 1818 ingingo åtskillige af
Skellefteå socknemän till Hernösands domkapitel med anmälan om
förhållandet och med begäran att genom dess åtgärd få ofoget
afstyrdt.

Med anledning häraf infann sig prosten OÖLOF
HAMBR4US i Umeå i November 1818 på visitation i Skellefteå,
och året derpå i Juli företog biskopen i Hernösand ERIK
ABRAHAM ALMQVIST en visitationsresa till nämnda
församling. På hösten 1819 skickades af regeringen justitierådet
JOSUA SYLVANDER att på ort och ställe undersöka den
religiösa rörelsen, bilägga tmisshälligheterna samt om förloppet
ingifva berättelse till Kgl. Maj:st.

Sällskapets ledare iakttogo såväl vid nyssnämnda
visitationer som ännu mer vid justitierådet Sylvanders
undersökning mycken varsamhet i sina utlåtelser och voro till och
med så undfallande, att Sylvander, som sjelf icke var belåten
med statskyrkans sätt att tillfredsställa de religiösa behofven

Cornelius: Handbok i Sv. kyrkans hist. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free