Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller Flarn nyttjas än träd, än tall-bark, än
iliifver, hvilket sistnämnde är det vanligaste
och bästa. Göras de af träd, lages dertill gran,
som skäres mycket tunn: den ena sidan rät,
som fastes vid teinan, den andra afkullrad, for
alt icke med hörnen fastna i maskorna;
längden 4 å 5; breddea 2 ä 3 tum. De, som
begagnas af tall-bark, äro klotrunda, med ett hål
i midten, h varigenom telnan drages; de borras
utur barkstycket med en endast för detta
ändamål inrättad borr. Näfver-lätten göras af
jläfverremsor, lika breda, som öppningen på
bomaskan (den maskan, som bindes då
nätslingan fästes vid leluan) af det nät, Lill hvilket
de skola nyttjas; och omkring 6 tum långa. Då
dessa remsor skola påsättas, blötas de i kokhett
vatten och lindas medan de äro varma omkring
telnan, då de efter torkningen bibehålla sin
krök ning kring densamma. Till Sänken nyttjas
af förmögnare fiskare bly, men vanligen
stenar, horn och sandpåsar. Blysänkcn
förfärdigas på det sättet, att de gjutas i rund eller
cylindrisk form med ett hål, passande efter
telnans tjocklek, eller ock hamras blyet i
tun-lia skifvor, som lindas kring telnan. Nyttjas
Sten, böra dertill runda och släta stenar
väljas, hvilka hackas rundtomkring, så att man
får ett spår, i hvilket snöret knytes, hvarmed
stenen fästes vid telnan. Man kan äfven
inlägga stenen i en näfverlapp, med nödig
för-sigtighet, att den icke utfaller, hvarefter
näf-verlappen fästes vid telnan. Då horn
användes, bör det vara tätt; oftast nyttjas bitar af
bockhorn; på dessa borras 2 u 3 hål, genom
hvilka tråden drages, hvarmed sänket fästes.
Sandpåsar äro onekligen de bästa, endast de
göras länga, 4 u 5 tum, sä alt de icke kunna
tränga igenom maskorna på nätet. Sanden, som
lägges i påsen, bör vara grof. Någon gång
fyllas påsarne med små stenar af en hasselnöts
storlek; men dessa skramla, då påsen är torr,
och nöta snart hål på densamma.
Till nätet liörer äfven nätstickan (Pl. B. fig. 2).
Denna förfärdigas i lika form, som den föreställes
på planchen, och alltid af något hårdi trädslag.
Den fästes vid flarnlelnan på det sätt, att den
ena ändan af telnan drages genom det hål, som
är i stickans bredare ända, och faslkn3’tes. I den
andra ändan af samma telua är en ögla, genom
hvilken stickan trädes, sedan nätet är uppträdt
på densamma, och på det att icke nätet
måtte skrida af stickan och trasslas, är uti ett
annat hål på stickan ett snöre, af omkring 1 alns
längd, fästadt, hvilket slås om nätet, då det
skall transporteras, eller förvaras.
Så väl sommar- som vinter utläggas näten
om aftonen, och upptagas eller vittjas följande
morgon. Vid utläggningen böra alltid tvenne
personer åtföljas, af hvilka den ena verkställer
utläggningen, under det den andra ror bålen
eller ökstocken. En allmän regel är, all alla nät
utläggas vinkelrätt mot stranden, så framt de
icke läggas i afsigl, all stänga inloppet lill
någon å eller rännil, eller ock alt omsluta någon
viss trakt af stranden. Hvilketdera som sker,
börjas alltid utläggningen från den ändan af
nätet, der öglan är, hvilken af några fiskare, då
de hafva gifna ställen for näten, trädes på eu
smal, sliit stör, som beständigt blir stående på
samma ställe, så länge sättningen varar.
Allmännast ulkaslas först den nämde ändan löst
i vallnel, och under det den ena karlen i
ök-stocken ror, repar den andra nätet redigt af
stickan, fortare eller långsammare efter roddens
hastighet. Då nätet är slut, bindes
vett-snöret vid stickan, och sedan nätet hunnit
bottnen, bindes andra ändan af vett-snöret vid
Wetten, som derpå utlägges. Skola flera nät
tilläggas i samma linie, hopfästas de under
utläggningen på det sättet, att så snart det
första nätet är utlagdt, trädes dess uätslicka
genom öglan i andra nätet. På detta sätt
fort-fares med så många nät man önskar hafva
ul-lagde i samma linie. Yid slulet af sista
nätets sticka fästes vett-snöret och Wetten. Ntir
näten skola upptagas, ror man lill Wetten,
uppdrager nätet med Wett-snöret, och så snart
man fått upp stickan uppträdes nätet på
densamma. Äro flera nät i en linie utsatte, tagas
de åtskills så snart det stället trallas, der de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
