Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dess ändamål är atl utvisa stället, der
fiskaren utlagt sin redskap. Den kallas:
TVet-tartij Wakare, Flöte, ocli göres af något lätt
trädslag, vanligen gran. Härtill tages en tunn
brädlapp, som hvflas mycket slät, för att icke
fastna i dol redskap, lill b vilket han begagnas,
ocli brännes på undre sidan, dels för att icke
blänka, dels ock för att icke så lätt uppblötas
i kanterna, och der blifva ojemn. Formen är
antingen rund eller fyrkantig (fig. 1. b). I
medelpunkten borras ett hål, uti hvilket en
pinne (visaren), af obestämd längd, insälles. I
nedre ändan af denna pinne, som skjuter
ungefär 3 tura nedom brädet, fästes sänksnöret,
antingen i elt hål, borradt på tvären genom
pinnen, eller uti en inskärning i pinnens ända.
Den öfre ändan af visaren, som får efter
behag 6 å 12 tums längd, skäres flat på tvenne
sidor och hålles alltid ren och lysande; står
lodrätt upp emot vattenytan, då Wetten ligger
på vattnet. Andra nyttja i stället för den
fyrkantiga trädlappen ett kors af tvenne tunna
trädspjälar (fig. 1. a). I den ändan af sänksnöret,
som icke är fästad vid Wetlen, fästes den
redskap, hvars liige Wetten skall utvisa, eller då
den nyttjas för långref, eller att utmärka ett
metställe o. s. v., en sten, hvars storlek är
lämpad efter djupet och "Wcttens storlek, att
denna icke, om stenen är för lätt, af storm
lös-ryckes från stället der han lades. Den mindre
ordentlige fiskaren nyttjar en trädkloss
eller dylikt i stället för Wette. Härvid bör
observeras, att, ehvad form man än må gifva
Wetten, denne alltid bör vara lätt och så
inrättad, att den synes på längre afstånd, äfven
under storm. De Wettar, som begagnas i
vestra skärgården vid det så kallade storfisket,
skola framdeles i sammanhang dernied
be-skrifvas.
5. L ii g g n ä t.
Dessa nyttjas för åtskilliga slags fiskar och
få namn efter den fisksort, för hvilken de
begagnas, såsom: Gäddnätj Siknät, Abborrnät o.
s. v. Efter fisksorten rättar sig ock maskornas
storlek (bandets grojlek). Braxennätet bindes
öfver en circa 2! tum bred kalle; Gäddnätet
öf-ver 1 tums; Abborrnätet öfver |; Gösnätet öfver
11; Mörtnätet öfver i o. s. v. Storleken är
mycket föränderlig. De läggnät, som endast
nyttjas om sommaren, blifva svåra och oviga alt
liandtera, om de öfverstiga 12 å 15 famnar i
längd och 3 alnar i djuplek. De, som endast
begagnas om vintren, t. ex. vissa Gösnät,
kunna vara både längre och djupare. Alla sorter
nät, om de skola fiska, böra bindas på höjden
(djupet) och af mycket fin tråd, eller helst en-
kelt garn. Till Telnar (de snören, vid hvilka
nätet är fastad t) nyttjas oftast grofva snören,
som innan de lastas vid nätet böra väl
sträckas, för att icke knorra sig (garna pä sig). Ännu
bättre äro de, som snos af tagel eller ox-svans;
dessa äro lätta, knorra sig aldrig och stå
länge emot röta. På öfre telnan inbos nätslingan
minst lill hälften, så att af 30 famnars slinga
blifver endast 15 famnars nät; men på den undre,
eller stentelnan, så mycket ruminare, atl då
telnarna läggas på hvarandra, knutarna af
öfre lelnans bomaskor gå inom knutarne af den
undres. Anledningen härtill är, att den undre
telnan, som skall åtfölja bottnens ojemnheter,
bör vara längre, då den öfre deremot, som
alltid bör stå rak, kan vara kortare. Till Lätten
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
