Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjelfkulturens nödvändighet och inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmögenheter. Vettgirigheten kan öfvergå till en sådan, så
äfven med begäret att reflektera och filosofera. Vår välvilja,
religiositet, inbillning och idealisationsbegär, allt kan antaga denna
prägel. Derföre är det nödigt, att vi icke förlora ur sigte denna
uttänjbarhet i våra själsegenskaper.
Man kan icke säga att vi af naturen äro begåfvade med
passioner eller lidelser, utan dessa hafva uppstått genom förvänd
uppfostran, dåliga eller ensidiga vanor och brist på
uppmärksamhet på vårt eget inre, så att åtskilliga af våra anlag genom för
stor verksamhet urarta till passioner och sedan såsom sådana gå
i arf på barnen. Deraf har uppkommit hos en hvar en
medfödd stegrad aktivitet i någon af själsförmögenheterna. Det är
uppfostrans och sjelfkulturens uppgift att motarbeta denna
ensidiga och oharmoniska utveckling af de enskilta själskrafterna.
Ett anlag kan till den högsta grad vara utveckladt, utan att
det derföre så uteslutande beherrskar själen att det antager
karakteren af lidelse, emedan de öfriga själsfunktionerna samverka
på ett harmoniskt sätt med hufvudböjelsen. Icke kunna vi
benämna hvarje liflig och stark själsyttring passion. Först då, när
menniskan genom en eller annan af sina inre krafter försättes i
ett så öfverretadt tillstånd, att hon förledes till handlingar, hvilka
utvisa att hon är slaf under enskilta begär, och i följe deraf
upphör att vara intellektuelt, moraliskt och sedligt fri, kunna vi
gifva den namn af passion.
För att motverka uppkomsten af en dylik öfverretning är
det nödigt att vi taga i betraktande själs- och kroppskrafternas
sunda tillstånd. Hos en i allo frisk menniska öfvergå anlagen
mera sällan till passioner än hos en nervretlig. — Det är af
icke ringa vigt att vi sjelfva aktgifva på detta fysiskt onda, som
isynnerhet vidlåder fruntimmer och innefattas i ordet
nervsvaghet: ett ondt, hvilket så lätt genom ansträngning af viljan kan
motarbetas, innan det hunnit återverka på själen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
