Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIGA FÖRHÅLLANDEN. 259
de gå dit, för att ej blifva nedgjorda. Sedan gingo de
visserligen obeväpnade, men då måste de, för att vara trygga,
samlas i stora skaror. Man kan lätt fatta, att kyrkobesöken
då blefvo sällsynta, och att svenska språket skulle blifva
de festa obekant.
Nattvardsläsningen skedde så, att finnbarnen, åtföljda
af en äldre person som beskyddare och tolk, begåfvo sig
till prästen på våren och undervisades något. Sedan kom
prästen i slutet af augusti eller början af september upp
till finnskogarna, för att hålla husförhör; då skedde den andra
läsningen allt genom tolken, som öfversatte frågor och svar.
Då bestämdes det, hvilken som skulle få gå till nattvarden.
eller få »nattvardslof». Akterii ägde rum vanligtvis vid
Mickelsmässa, då barnen åtföljda af sin tolk, kommo till
kyrkan. Hvarje barn skulle då medföra ett villebråd, van-
ligen en tjäder, samt en riksdaler till prästen. Sällan hade
ett svenskt ord kunnat växlas mellan präst och barn. Att
dylik beredelse i religiöst hänseende skulle hafva mycken
liten betydelse är lätt att fatta. Det behöfver ej nämnas,
att tillståndet nu är helt annat också i andligt hänseende
bland Värmlands finnar.
År 1854 på sommaren uppstod en märklig andlig rörelse
på finnskogarna. Denna rörelse kallades »predikosjukan»
och kom från Norge. Den yttrade sig på många besynner-
liga sätt och fortfar nog ännu, ehuru namnet nu är ett
annat. De, som äro anhängare af den härifrån härstammande
andliga rörelsen, hafva nu alldeles skilt sig från kyrkan.
De bhbålla särskilda nattvardsgångar, hvarunder de skratta
och skämta, samt äro så besynnerliga att det gör en ondt
att se dem. På sammankomsterna, som de anställa, ropa
de, vifta med näsdukarna, skrika på välsignelse med mera
och falla ofta i ett slags hypnotiskt tillstånd. Är det då
någon, helst en kvinna eller flicka närvarande, hvilken de
vilja förena med sig, omringa de henne, falla på knä, skrika
och bedja, så att det stackars offret ej vet till sig. När
de hållit på så länge, att de äro uttröttade, styrka somliga
af dem sig med en klunk ur en vinbutelj. Så fortgår det
natten igenom. Kommer en kolportör af detta slag, lämnas
allt, och man håller så kallad gudstjänst dag och natt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
