Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 FÄBODAR OCH FÄBODLIFE.
ålder skulle nog icke våga ströfva omkring i vildmarken
under en mörk höstnatt. Flickans magerhet och medtagna
utseende gåfvo mig anledning fråga henne, om hon tyckte
om lifvet i fäboden, men den frågan besvarade hon ej.
Hon var nog en af dem som icke ville prisa fäboden och
lifvet där.
Och så är helt säkert med många af dem som vistas
och arbeta där, ty arbetet är oerhördt. Utom hvad till
kreaturens skötsel hör har jag ofta sett husbonden, då han
varit vid sätern och slagit samt uppsatt höet på hässjor, gå
därifrån med tillsägelse till kullorna att då höet blifvit
torrt bära det från hässjorna och in i ladorna, ett extra
arbete som stundom är drygt nog.
Mig synes som man fordrar ett mycket drygt arbete af
dessa fäbodkullor, hvilkas lif man anser idylliskt och afunds-
värdt. Jag har icke funnit det så, sedt från deras sida;
men däremot har jag själf anledning prisa, icke lifvet i fä-
bodarna, men fäbodarna själfva, ty många, många gånger
ha de under mina ströfverier i skogarna skänkt mig tak
" öfver hufvudet och ett väl behöfligt skydd, samt dessutom
beredt mig mången glad dag under mina jakter. Få ha
större anledning prisa dem än jag.
Hvad beträffar de produkter som tillverkas i fäbodarna:
smör, ost och mesost, voro de förr i tiden af dålig beskaffen-
het öfver hufvud taget, ehuru en och annan fäbodkulla nog
hade både snygga och goda varor; men sedan början af
1870-talet har det blifvit helt annorlunda. Orsaken till den
betydande förbättringen är hushållningssällskapen, som be-
kostat en skicklig »mjölkingeniör», hvilken reste omkring i
skogssocknarna och lärde folket den så kallade ismetoden.
Metoden kunde tillämpas äfven utan is därigenom, att nästan
vid hvarje fäbod eller i dess närhet finnas källor med låg
temperatur — 49 till 109 C. — som lämpade sig för ända-
målet. Jämte mjölkens hastiga afkylning och vård i lämpliga
kärl, lärde han kullorna tjärna och ysta. Myjölkingeniören
i Dalarne var en mycket nitisk och af sitt kall intresserad
man, och då han ägde förmågan att klart och tydligt fram-
ställa saken, fattade folket genast från första början intresse
för saken och förtroende för honom, och fann strax sin för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
