Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarje form ctl nytt objekt synes uppstå. Derigenotn blifva
åter dessa former sjelfva innehåll’). Det skull nu visas, att
tanken är den form , hvari det sanna innehållet bevaras, och
Hegel anför till stöd för detta påstående en gammal fördom,
att det för att erfara, hvad det sanna är i föremål, händel-
se r, känslor, föreställningar m. m ., nödvändigt fordras efter-
tanke. Eftertanken åter gör åtm instone i detta fall ingenting
annat, än förvandlar känslor m. m. till tan k ar2). Om så-
lunda tanken är det sanna i tingen och i m edvetandets lägre
form er, så måste dock dess innehåll ej vara något annat än
verkligheten. Den tänkande anden måste till sitt innehåll hafva
den lefvande andens skapelser. D et, som är förnuftigt, är
verkligt, och d et, som är verkligt, är förnuftigt och medve-
tandet af denna verklighet är erfarenhet3). Men deri har tän-
kandet att åtskilja, hvad som är blott företeelse, och hvad som
i sanning förtjenar namn af verklighet. Till vetenskapen hörer
inom denna sfer af objekter blott det allmänna och nödvän-
diga d. v. s. lagarne i den skenbara oordningen af det tillfäl-
ligas oändliga mångfald. Denna sfer är de empiriska veten-
skapernas område ’). Philosophien åter har utom denna sfer af
föremål äfven en annan, neml. frihet, ande, G ud, hvilka skilja
sig från den förra sferens objekter deri, att de till sitt inne-
håll äro oändliga5). Och häraf synes, menar H egel, att tin-
gens sanna innehåll är deras väsende, ehuru beviset för detta
påstående här ej blifvit lem nadt, utan skall tillhöra sjelfva den
strängt vetenskapliga framställningen.
1) Jfr. II. W . B. <?,. pagg. i. o. G. Encykloptedic d. pliilos. Wisscr.-
schaltcn §§· -· o. 3.
2) Jfr. a. st. §. 3.
3) Jfr. a. St. §. 6: ’
i) W ir heissoii jcne Wissensehaften, welche Philosopliic gcnannt wordon
sind, cmpirische Wissenschaften von dem Ausgangspunkte, den sic nclmien.
P. a. st. pag. 12.
3) Sic (Frieheit, Geist und Gott) sind auf jencm (dem empirischen) Bo-
den nicht darum nicht zu finden, weil sie der Erfahrung nicht angeliören
so ilte n ,....................... sondern weil diesc Gegenstiinde sich soglcich ilirern In-
halte nach als unendlich darbictcn. P. a. st. pag. I i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
