Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ο
merna för andens sjelfutveckling. Nödvändighet tillkom m er då
ej blott resultatet, vetenskapens rena begrepp, utan äfven de
lägre, dunkla form erna, hvilket åter endast under den förut-
sättningen är möjligt, att äfven utvecklingen, hvarigenom deras
serie uppkom m er, är nödvändig. Denna nödvändighet kan ej
referera sig blott till det enskilda subjektet, ty phenom enolo-
gicn skulle då vara endast en inledning till vetenskapen, ej sjelf
vetenskap. Den måste tvärtom vara en följd af andens eget
begrepp och gälla såsom lag för det absolutas lif1
). U tveck-
lingen har härigenom en absolut hetydelse; den är det abso-
lutas väsendtliga form , och blifver just härigenom production af
ett absolut nytt innehåll. H äraf är klart att H egel, såsom vi
ofvan näm nt, upptagit den förutsättningen, att m edvetandets in-
nehåll måste produceras.
Vi hafva således i Hegels Phaenomenologie des Geistes fun-
nit de båda mom enter, hvilka vi ansett karakterisera hans stånd-
punkt i förhållande till Fichtes ofvan angifna dualism. De svå-
righeter, hvarm ed sammanställandet af dessa båda m om enter
är förenadt, få vi tillfälle att framställa, sedan vi först redo-
gjort för Ilegels från phenomenologien afvikande inledning till
de philosophiska vetenskapernas Encyklopedie.
I denna inledning vill Hegel visa, att tanken är tingens
väsende och följaktligen sjelf förutsättningslös. Till stöd för an-
tagandet häraf anför han hufvudsakligen följande. Philosophien
kan till cn början bestämm as såsom tänkande betraktelse af fö-
remålen. Tänkandet kan då betraktas såsom en af de former,
hvari m edvetandet upptager sitt innehåll. O bjektet skulle från
denna synpunkt vara ett och sam m a, antingen det är objekt
för känslan, åskådningen m. m ., eller för tanken. Dock vi-
sar sig objektet olika efter olika uppfattningsformer, så att för
1) TS’ur diese sich wiederherstellende Gleichheit, odor die Reflexion im
Andcrsscin in sich selbst — nicht cine ursprllngliche Einheit als solche, oder
ummittclbarc als solchc, ist das W ahre.
I)as W ahre ist das Ganze. Das Gnnze aber ist nur das durch seine
Entwickclung srch vollendcnde W csen. II. W . B. ?. pagp· M. o. lä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
