- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
172

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

gång förut, ocb kanske handlar ]ag orätt i att vara så

öppenhjertig: ni har ju icke ens sagt mig hvem ni är!"

"Jag skall börja med att besvara frågan, innan jag
går till invändningen."

"Det är bra — låt mig höra!"

"Orsaken att fröken ifrån vårt möte i Wennersborg
fattade förtroende till mig var, såsom jag vågar hoppas,
den, att fröken såg och begrep att, om äfven jag, hänförd
af stundens makt, tillät mig ett ögonblicks galanteri, det
likväi låg en allvarlig väns uppriktiga ocb djupa mening i
hvad jag sade — ni såg, med ett ord, att jag menade
ätligt."

"Ah, fettar man förtroende för personer blott för det
de mena ärligt, så begriper jag icke hvarför jag ej kände
något sådant för den hygglige handelsexpediten, som ville
gifta sig med migl"

"Han anhöll då om er hand?"

"Hos min tant! Men, ser ni, jag hade icke förtroende
för honom. Sedermera, när det blef så ledsam^ för oss,
bar jag tänkt att jag kanske bade orätt i det, äfvensom i
en viss annan sak."

"Ångrar ni då ert afslag?"

"Åh nej, hvarken det ena eller andra, ty jag skulle
visst göra om det igen, ifall det komme i fråga."

"Aha, fröken har då varit i valet och qvalet mer än
en gång?"

"Hvarför icke? Föreställ er att ntin tant — jag skall
också begagna mig af ett rikligt tantligt uttryck — ville
försörja mig med sin son hattstofferaren . . .
hattstoflfera-re — usch, sådan vedervärdig titel — nej, förr än jag
kunde älska en person, som kallades så, skulle jag . . ."

"Omöjligt", anmärkte hennes granne, "kan den
barns-ligheten vara frökens allvar, att mannens yrke skulle
motarbeta frökens känslor, iftdl mannen sjelf vunnit dem?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free