- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
4

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


haga mannen. Att mannen å sin sida behagar, är en
mindre omedelbar nödvändighet; hans förtjenst består uti
hans öfverlägsna kraft: han bör kunna behaga endast
och allenast genom att han är den starkare.

Qvinnan är alltså, enligt Diderot ett njutningsmedel,
enligt Montesquieu ett älskligt barn, enligt Rousseau
mannens rodocka, enligt Voltaire ingenting.

Revolutionen utbröt i sin förödande vildhet. Tvenne
utmärkta snillen, Condorcet1) och Sieyés 2), förordade, den
ene inför Nationalförsamlingen, den andre inom pressen,
qvinnans såväl husliga som politiska frigörelse; men
deras yrkanden öfverröstades af Mirabeau, Danton och
Robespierre, dessa mäktiga kämpar för det adertonde
seklets idéer,

I sitt arbete öfver den offentliga uppfostran, uttalar
Mirabeau 3) sig häftigt emot qvinnans antagande till något
slags offentligt embete; han till och med motsätter sig
hennes närvaro vid allmänna sammankomster.

Danton, Diderots sensualistiska lärjunge, såg i qvinnan
föga annat än ett föremål för sinnligheten.

Robespierre 4) bestred och kullkastade Sieyés’
förslag, och sedan dess har ej heller från hans penna
flutit en rad eller ur hans mun gått ett ord som direkt
protesterat mot qvinnans beroende ställning inom familjen.
Denne väldige jemnlikhetsapostel glömde ingenting annat
i sin befrielseplan än hälften af menniskoslägtet.

Kom så Civillagen. Denna lag blef sammanfattad
och antagen under för qvinnan ogynnsamma
tidsförhållanden. Directorium var upplöst; sinnena voro ännu
öfverfyllda med de tusende skändligheter hvaruti qvinnorna
hejdlöst hade störtat sig. Ögonblicket var icke gynnsamt

[1]


[1] 1) Condorcet, Journal de la Société 1789, N:o 5, 3 Juli 1790.

2) Jag har icke kunnat återfinna i Monitören Sieyés’ tal; men det
citeras i M:r Lairtuilliérs utmärkta arbete: Les Femmes de la Revolution,
Introduction, p. 18.

3) Mémoires sur Véducation publique, p. 39 och vidare.

4) Lairtuilliér, Les Femmes de la Revolution, Introduction p 18.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free