Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin Krampa - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELIN KRAMPA 189
kraftiga, kruslockiga hufvud i en väldig, marmor-
hvit vattenskål. Sedan han rasat ut däri som en
frustande, lekfull säl, dök han upp, skinande våt
och storskrattande.
— Tusan så skönt! — spottade han fram.
Elin måste le. Och det piggade upp honom
än mera. Väl torkad, men med den höga,
muskelsköna barmen blottad, kom han bort till
henne.
— Tösen min! — sade han och böjde sig
lätt ner mot henne.
— Ska du inte kamma dig?
— Jo, älskling.
Men han blef kvar och lade sin svala kind
mot hennes. Hans stora, lena ögonhår kittlade
hennes tinning.
För att någonsin få honom färdig, drog Elin
undan sitt hufvud och vände sig mot fönstret.
— Kläd dig nu, så är du snäll gosse ! — bad
hon. Men han hade redan lagt armen om hennes
nacke och vred hennes ansikte upp mot sitt,
tryckte det tätt mot sitt, i en lång och öm kyss.
Med den andra lediga handen sökte han draga af
henne kappan.
— Nej, Knut! —
— Jo, tösen min! — svarade han, och med ett
skratt, fullt af sjudande, pojkaktig yra lyfte han
henne från stolen och bort till sängen. Hans
tunga ögon flammade hett och hans rörelser voro
eldigt snabba. — Elin genomskars af en rysning,
som liksom förlamade hennes kropp, men inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
