Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Associationen är mera passiv, apperceptionen aktiv. Den
intuitiva sammanfattningen är tydligen aktiv och
apperceptiv. Mellan den ena själsakten och den andra är
gränsen flytande. Association öfvergår gradvis i
apperception, liksom omedvetenhet i medvetenhet; de
relationer mellan föreställningarna, som finnas i den
associativa uppfattningen bli medvetna, reflekterade, i
den apperceptiva. Och apperceptionen — här åsyftar
icke min framställning att helt och hållet sammanfalla
med Wundt’s, ehuru den sammanhänger därmed —
som i och för sig blott sätter en relation mellan
föreställningar, innebär mera omedvetet ett omdöme,
som i den mån det blir medvetet blir just en logisk
akt. I den apperceptiva uppfattningen ligger in nuce
den logiska. Häraf framgår att såväl den reproduktiva
som den produktiva comprehensionen står i nära
samband med det logiska tänkandet.
Jag tror att de figurliga uttryckssätten afse en
sådan comprehension. De åstadkomma på det inre
synfältet en gruppering, ett schema, en figurbildning.
Så t. ex, i ett så vanligt uttryck som: »Här börja
våra meningar att divergera» — en metafor som för
den inre synen ritar upp en väg, hvilken delar sig i
två. Från denna synpunkt har Spencer betraktat några
figurer i sin Phil. of Style. Genom dem vinnes den
»hushållning med mottagarens uppmärksamhet», som
Spencer gör till den goda stilens princip. De hjälpa
oss att sammanfatta. Hos en tysk estetiker (Elster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
