Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Verktygen - D. Verktyg till virkets sönderdelning och till föremåls utarbetande - VI. Hyflar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ökadt utrymme för kilen, hvarjämte också till följd af kil-
formen tanden säkrare fasthålles på sin plats, om eggen under
hyllingen stöter emot hårda kvistar i det bearbetade träet
och därigenom får benägenhet att tränga sig upp. Det går
dessutom mycket långsammare att slipa en tjock tand, helt
och hållet af stål, än en sådan med blott ett tunnare stål-
blad på framsidan och det öfriga af m jukt järn.
För att bilda eggen fas-slipas tanden på baksidan — fas-
sic
lan — så att denna fas med den plana framsidan bildar
en vinkel af 20° till 25°. För lösare virke föredrages den Tandens
förra vinkeln, för hårda ’och kvistiga träslag den senare och
stundom en än större. Blir eggen för tunn, kommer tanden ning i
lätt att »sprätta». — I kilhålet är tanden insatt i en lutning h^ veln-
af 45° vinkel mot sulans plan och med fasen nedåt.
NAgon gång händer, såsom på små amerikanska hyflar med stock
af järn, att tandens fas är vänd uppåt ock framsidan nedåt under en
lutningsvinkel mot sulans plan af 25°. — 1 förbigående nämnes, att tän-
derna till några för speciella ändamål tillverkade hyflar, t. ex. för bearbe-
tande af mycket hårda träslag, få en lutning af 50°, 55°, 60° och 90°
vinkel.
Hyfveln verkar såsom nämnts, då man skjuter honom
fram öfver ett trästycke, på det sätt, att han från detta bort-
tager tjockare eller tunnare spånor, allt efter tandens större
eller mindre fram trängande under sulans plan.
Vid arbete med knif är man alltid i tillfälle att ställa
eggen så, att densamma iche följer fibrernas riktning och
därigenom upprifver dem samt gör ytan ojämn. Att så föra
den fastsatta hyfveltanden är icke alltid möjligt, hvarföre
denna i »motved», eller i sådant virke, där fibrerna ligga
parallellt med ytan, har stor benägenhet att splittra upp
fibrerna eller upprifva dem. Fibrerna söka ock på grund af
sin elasticitet att draga eggen nedåt, om detta annars kan
ske. Det motstånd fibrerna vid upprifvandet göra blir stun-
dom så stort, att man ej förmår föra hyfveln framåt. För
att förekomma fibrernas uppsplittrande framåt måste man
tillse, dels att fibrerna i tid afbrytas, dels att under af-
biytandet ett motstånd anbringas ofvanpå dem strax framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
