Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppsyn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPP
ÜPP
623
att del blir riktigt svart. — Äfv. Svärta upp —
Upp sv är t ning, f. 2.
UPPSYN, f. 3. 4) Uttrycket i en persons
an-sigte. Ha elak, ful u. Antaga en helig u.
Gifva ell. visa någon en vred u. — Syn. Min,
Ansigtsuttryck. Blick, Anblick, Fysionomi. — 2)
Se Uppsigl, Tillsyn.
UPPSYNING, f. 2. 4) Uppsigt, tillsyn,
allmänna ordningens vidmakthållande. — 2) Säges
äfv. af allmänheten för Polisuppsyningsman,
Poliskonstapel. En u. U-en, polisen.
UPPSYN1NGSMAN, m. S. pl. — män. Person,
som har uppsyn öfver arbetare, o. s. v. — Deraf
Polisuppsyningsman.
UPPSÅGA, v. a. t. Genom sågning göra
öppning på. U. isen. — 2) Såga slut på. Alla
såg-slockarne äro u-de. — Äfv. Såga upp. — U
pp-sägan de, n. 4. o. Uppsägning, f. 2.
UPPSÅT, n. 5^ (af Uppsätta) Afsigt vid en
handling. Med u. Med fullt u. Med sladgadl
u. Utan u. l godt, elakt u. Med ell. i u att
skada göra. Hans u. var all... Ändra sill u.
Ha godt, elakt u. Han gjorde del i yodl u. —
Syn. Se Afsigt.
UPPSÅTLIG, a. 2. Som säges eller göres med
uppsåt. U. lögn. U-t brott. U. synd. — Syn.
Se Afsiglliq.
UPPSÅTLIGEN ell. UPPSÅTLIGT, adv. Med
uppsåt. — Syn. Med afsigt, med berådl mod.
UPPSÄGA, v. a. 2. (böjes som Säga)
Förklara, alt något upphäfves. albrytes, upphör. U.
stilleslåndel. U. ctl kontrakt. U. ell lån,
antyda den, ål hvilken man lånat penningar, all
rnan vill hafva dem åter; äfv. ti11kännagifva åt
den, af hvilken rnan lånat penningar, att man
vill återbetala dem. U. en kaulion. en
borgensförbindelse, förklara, att man ej vidare vill ikläda
sig borgensförbindelsen för en person. U.
vänskap, släglskap, förbindelse o. s. v. med någon,
förklara, alt man ej vidare vill pläga vänskap,
gälla för slägtinge eller hafva förbindelse med
någon. U. cn tjenst, lillkännagifva. alt man vill
lemna den. U. ell arrende, lillkännagifva, all
man ej längre vill behålla del. U. sina rum,
lillkännagifva, att man vill afllylla från dem. U.
en hyresman, en arrendator, antyda dem, att
de ej längre få bo qvar. blifva vid arrendet. Han
blef u-sagd ifrån hemmanet, antydd alt
der-ifrån aflyiia. U. ctl tjenstehjon, antyda del all
flytta efter städscltidens slut. — Äfv. Säga upp.
— Uppsägande, n. 4. o. Upp säg ning, f. 2.
[Upsäja.]
UPPSÄGBAR. a. 2. Som kan uppsägas.
UPPSÄGNINGSTID, m. 3. Viss bestämd lid.
då något bör uppsägas, (särskilt) då (jenstehjon
bör uppsägas.
UPPSÄNDA, v. a. 2. Sända uppåt, till högre
eller nordligare belägen ort. U. bud till
tornväktaren. U. varor från Stockholm till Falun,
till Norrland. (Fig.) U. böner till Gud, bedja
lill Gud. — Äfv. Sända upp. —
Uppsändande, n. 4. o. Upp sändnin g, f. 2.
UPPSÄTTA, v. a. 2. (böjes som Sälla) 4)
“Sätta högt, högre, på en hög plats; äfv. fastsätta
vid något upprätt slående. U. flagg på ell
fartyg. U. affisch på cn husknut. Han u-salte
sill vapen på huset. — 2) Uppresa i sittande
ställning. U. cn sjuk i sängen. — 3) öppna,
lemna öppen. U. en dörr. — 4) Uppföra,
uppresa, uppbygga. U. en byggnad. — 3) (om
trupper) Uppställa, utrusta. U. ell regemente. —
6) (Gg) Förhöja, stegra. U. priset på en vara;
äfv. u. en vara. — T) Skriftligen affatta. U.
en skrift. U. sill testamente. — 8) (fig.) Göra
uppstudsig. — 9) (masm.) Fylla masupnspipan
hvarflals mod kol, malm och fluss. — 40) Se f.
ö. Sälla upp (under Sälta, bem. 9. b. — För
alla bem. brukas äfv. Sälla upp. — U. sig. v. r.
4) Resa sig upp. — 2) Se Sälta sig upp. —
Upp sa ll, part. pass. Brukas nästan adjektivt
i uttrycken: Högl u , som innehar hög värdighet.
U. mössa, fordom bruklig fruntimmersmössa af
flor med spelsar. U. tårta, se Tårta..
UPPSÄTTANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom någol uppsätles. Säges för alla bem. af
verbet Uppsätta. En flaggs u. Den sjukes u.
i sängen. Dörrens u. En byggnads u. El t
regementes u. Prisets u. Eli testamentes u.
UPPSÄTTARE. m. 3. 4) En. som uppsätter.
U-n vid en kägelbana. — 2) (skämtv.) Örfil.
UPPSÄTTNING, f. 2. 4) Se Uppsättande.—
2) Antagning på en gång af samtliga tjenstehjon.
som rnan behöfver. Göra ny u. af tjenstfolk.
— 3) Anskaffande på en gång af allt hvad som
behöfves af vissa förnödenhetsarliklar. En ny u.
af kläder, möbler. — 4) (jäg.) TJidcrns
uppflyll-ning på naitqvisten. — 3) De i cn masugnspipa
påfyllda hvarhen af kol, malm och fluss. — 6)
(artil.) Upphöjdi sigte på cn kanon.
UPPSÄTTN1NGSMÅL, n. 3. Schaktets öfrc
mynning på en masugn.
UPPSÖKA, v. a. 2. Söka, tills man finner.
Har till objekt både person och sak. U. någon,
som man vill tala med. U. något, som man
behöfver. — Äfv. Söka upp. — Uppsökande,
n. 4. o. Uppsökning, f. 2.
UPPTACKLA. v. a. 4. Åter förse ett
af-tackladt fartyg med dess tacklagp. — Äfv. Tackla
upp. — Uppl ackl an de, n. 4. o.
Upptack-ling, f. 2.
UPPTAGA, v. a. 3. (böjes som Taga) 4)
Fatta och upphämta; äfv. uppbringa, upphämta.
U. någol ifrån marken. U. sina handskar ur
fickan. U. vatten ur brunnen. U. ell sjunket
fartyg. — 1) Genorn gräfning o. s. v. uppbringa.
U. en skatt ur jorden. — 3) Uppflytta, uppföra.
Christus blef u-gen lill himla. — 4) a) Afrödja
och bereda till odling. U. jord. I samma mening
säges äfv. U. ur linda. U. ell hemman af
ödesmål, åler upptaga dess jord. — b) Börja all
bearbeta, alt tillgodogöra. U. grufvor. — 3) Åter
lösa upp, lossa, taga i sär, öppna. U. en maska.
U. cn knut. U. något snodl, limmadt. U. ell
bref. Nyckel, som u-ger flera lås. — 6) (fig.)
a) Emottaga, antaga. U. någon i sitt hus,
införa någon i sitt hus, för att låta honom der
vistas och hafva sitt uppehälle. U. i barns ställe,
tilldela barns namn och rättigheter. U. lill
arf-vingc, gifva arfsrätlighet. Han är öfver allt väl
u-gen, väl omtyckt. Aler u. lill nåd, ålergifva
sin nåd, ynnest. — b) Anse. Väl, illa u.
Upplag ej illa. U. som en skymf. Minsta fel
upptogs med bitterhet. U. någol för skämt. —
7) (i fråga orn penningar) Till följe af begäran
eller ansökning emottaga. U. penningar,
uppbära penningar (vare sig som lån cller fordran).
U. ell lån, göra ett penninglån (af större summa).
— 8) (fig.) a) Lemna inträde, införa. U. någon
i ell sällskap, ell samfund. ‘ U. ell främmande
ord, införa del i språket. U. en sed. — b) Åter
upprätta, åter upplifva, börja alt åler drifva. U.
en indragen syssla. U. en nedlagd fabrik.
Aler u. ctl mål, en process, åter förelaga dem.
— c) (om tid, rum) Fylla, intaga, medtaga, fordra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
