Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppstryka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
UPP
UPP
med stoppning af hvarjehanda ämnen (bomull,
blånor, hö, m. m.). för alt gifva dem del lefvande
djurets form och förvara dem i museer, rn. m.
U. en björn. U. fåglar, fiskar. — Äfv. Stoppa
upp. — U-d, part. pass. U. krans. —
Uppstoppande. n. 4. o. Uppstoppning, f. 2.
UPPSTRYKA. v. a. 3. (böjes som Stryka) 1)
Stryka uppåt. U. mustascherna, ärmarna. U.
håret. — 2) Uppdraga med streck. U. linier.
— 3) (fig. fam.) Piska upp. — Äfv. för alla
bem. Stryka upp (vanligare för bem. 3). —
Uppslrykande, n. 4. o. Uppslrykning,
f. 2.
UPPSTRÅK, n. 5. Strykning uppåt med en
violinstråke.
UPPSTRÄCKA, v. a. 2. Sträcka uppåt. U.
armen. — Äfv. Sträcka upp. — U-ckl, part,
pass. Säges skämtvis om personer, som äro klädda
i mycket trånga plagg. — Upp slr ä cka n de,
n. 4. o. Uppsträck ning, f. 2.
UPPSTRÄNGA, v. a. 4. Påsätta nya strängar.
UPPSTRÖMMA. v. n. 4. Strömma uppåt,
flöda upp. — Äfv. Strömma upp.
UPPSTUDSIG, a. 2. (i äldre språket
Upstul-sig, af Upstöt, uppror) Som gör eller är fallen
för alt göra motstånd emot laglig myndighet,
förman eller husbonde. U-a undersåler. Vara u.
emot sin förman. U. tjenare. — Syn.
Motspänstig, Upprorisk, Stursk, Bångstyrig, Istadig.
[Uppslussig.]
UPPSTUDSIGHET, f. 3. 4) Egenskapen alt
vara uppstudsig. — 2) Motstånd, olydnad emot
laglig myndighet, förman, husbonde. [-[Uppstus-sighet.]-] {+[Uppstus-
sighet.]+}
UPPSTUDSIGT, adv. På elt uppstudsigt sält.
Svara sin herre u. [Uppslussigt.]
UPPSTUFVA, v. a. 4. 4) Slufva förut kokt
mat, slufva om. — 2) (Gg.) Omgöra, omarbeta,
göra nytt af gammall; upputsa. — Äfv. för begge
bem. Slufva upp. — Uppslufvan de, n. 4. o.
Uppslufning, f. 2.
UPPSTYFVA. v. a. 4. Göra väl styf. - Äfv.
Styfva upp. — Uppslyfvande, n. 4. o.
Upp-s ty f ning, f. 2.
UPPSTYLTAD, a. 2. (fig.) Svassande,
öfver-spänd.
UPPSTÄ, v. n. 2. (böjes som Slå; har i part,
prel. både Uppstånden och Uppstådd) 4) Resa
sig upp. uppstiga. U. från bänken, från bordel.
(Fig.) U. från de döda, åler blifva lefvande. —
Äfv. Slå upp. — 2) Vara upprest, hafva
slående ställning. Några hår u. här och der. —
3) (Gg.) Uppkomma, yppa sig. blifva följden af
någol. följa. Eli borgerligt krig u-slod. Elt
Irifvelsmål u-stod. Nu u-r den frågan . . .
Deraf u slodo många olägenheter. — Ü-endc,
part. pres. U. hårtestar. — Uppstånden,
part. pret. Som uppstått, uppstigit. Brukas helst
för bem. 4. Chrisfus är u. — Uppstådd, part,
prel. Sorn uppståti, uppkommit. Säges helst för
bem. 2. Den u-a frågan, processen. —
Uppslående. n. 4.
UPPSTÅNDARE, m. 5. Uppstående bjelke,
stolpe, stång o. s. v. som tjenar till att slöda,
uppbära något, o. s. v. U. i vindspel, kranar,
pressar.
UPPSTÅNDELSE, f. 3. 4) Uppstående,
uppstigande. Chrisli u. (Tool.) De dödas u., det
Christi verk, hvarigenom de aflidnes kroppar skola
uppväckas till ett oförgängligt lif och åter
förenas med sina själar lill odödligi lif. — 2) (Gg.
fam.) Plötslig öfverraskning bland flera personer,
åtföljd af oordning ocii villervalla. Del blef en
allmän u.
UPPSTÄDA, v. a. 4. Väl städa, ställa i god
ordning. — Äfv. Städa upp. — Upps läd ande,
n. 4. o. Uppstädning, f. 2.
UPPSTÄLLA, v. a.’ 2. 4) Ställa högt ell.
högre upp. U. en bok på hyllan. — 2)
Uppresa. U. käglorna. — 3) (Gg.) a) Framställa.
U. en sals. — b) Ställa, ordna på visst säli. U.
ell ords bemärkelser i viss ordning. — Äfv.
för alla bem. Ställa upp. — Uppställande,
n. 4.
UPPSTÄLLNING, f. 2. 4) Uppställande. —
2) Den ordning, i hvilken något blifvit uppstaldt.
U-en af ordets bemärkelser är felaktig.
UPPSTÄMMA, v. a. 2. 4) Stämma högre. U.
en sträng, elt instrument. — 2) Börja sång eller
musikstycke. Säges om flera personer, som sjunga
eller spela tillsammans. — Äfv. för begge bem.
Stämma upp. — Uppstämmande, n. 4. o.
Uppslämnin g, f. 2.
UPPSTÖTA.’ v. a. 2. 4) Genom stöl förflytta
högre upp. Han u-lte halten. — 2) Med en
slöt öppna. U. en dörr. — 3) Genom störning
upptaga, uppbryta. U. cn gata, cn
stenläggning. U. is. — 4) (jäg.) U. vildl, uppdrifva v.
— Äfv. för alla bem. Slöta upp (vanligare for
bem. 4). — Uppstötande, n. 4.
UPPSTÖTNING, f. 2. 4) Uppstötande. En
dörrs u. U. af vildl. — 2) Förtärd mal eller
dryck, som i ringare myckenhet uppkommer
tillbaka i munnen. U. ur magen.
UPPSUGA, v. a. 3. (böjes som Suga) 4)
Uppdraga i munnen genom sugning. U. blod ur ell
sår. — 2) Genom sugning öppna, göra bål på.
iglar u. huden, u. sår på huden. — Äfv. för
begge bem. Suga upp. — Uppsugande.n. 4.
o. Uppsugning, f. 2.
UPPSUMMERA, v. a. 4. Summera ihop
alltsammans. — Äfv. Summera upp. — Upp
summering. f. 2.
UPPSUMPNING, f. 2. (befastn.k.) En trakts
förvandlande lill kärr, moras, genom
afloppsgraf-vars, bäckars o. s. v. fyllning upp till bräddarna.
UPPSUPA, v. a. 3. (böjes som Supa) Se
Insupa och Supa upp. — Upps upn ing, f. 2.
UPPSVALLA, v. n. 4. Se Uppbrusa. — Äfv.
Svalla upp. — Uppsvällande, n. 4.
UPPSVEAR, m. 2. pl. Inncbyggarne i
Svealand (i motsats till Göter).
UPPSVINGA, v. a. 4. Se Sringa upp. —
U. sig. v. r. Se Svinga sig upp. —
Uppsvingande, n. 4. o. Uppsvingning, f. 2.
UPPSVULLNA, v. n. 4. Se Svullna. — Äfv.
Svullna upp. — Part. pret. både U-d och
U-l-len. — Uppsvullnande, n. 4.
UPPSVÄLJA, v. a. 2. Svälja helt och hållet,
sluka. — Äfv. Svälja upp. — Part. pass. U-jd
och (gam.) Uppsvulgen. — Upp sväljunde,
n. 4. o. Upp svälj ning, f. 2.
UPPSVÄLLA, v. n. 2. 4) Svälla betydligt.
Svamp u-ller i vallen. — 2) Svämma, sliga högt.
Floden u-ller af regnet. — Äfv. Svälla upp.
— Uppsvällande, n. 4. o. Upps välln i n g,
f. 2.
UPPSVÄMMA. v. n. 4. Svämma öfver sina
bräddar. — Äfv. Svämma upp. — Upp
svängning, f. 2.
UPPSVÄNGA, v. a. 2. Se Svänga upp. —
Uppsvä ngande, n. 4. o. Uppsvängning.
f. 2.
UPPSVÄRTA, v. a. 4. Svärla om något, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
