Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inplöja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INP
INR
775
gar o. d.). — 2) (lig.) Med mycken möda och
svårighet lära en annan eller sjelf lära sig något.
Förutsätter klen fattningsgåfva. I. katekesen i
minnet. I. latinska glosor i någon, i hufvudet
på någon. — Äfv. Plugga in. —
Inpluggande. n. 4. o. Inpluggning. f. 2.
INPLÖJA. v. a. 2. Med plog, verktyg eller
på annat sätt göra en djup fåra i en yta. — Äfv.
Plöja in. — Inplöj ande, n. 4. o.
Inplöj-ning, f. 2.
INPRAKTISERA. v. a. 4. (af fr. Praliquer)
Se Insmyga. — Praktisera i n. —
Inprak-tiserande, n. 4. o. Inpraklisering, f. 2.
INPREGLA, INPRENTA, se Inprägla,
Inpränta.
INPRESSA, v. a. 4. Medelst pressning
intrycka. I. figurer i läder. — Äfv. Pressa in.
— Inpressande, n. 4. o. Inpressning, f. 2.
INPRICKA, v. a. 4. 4) Med prickar beteckna
(poster i en räkning, artiklar, personer på en
lista, o. s. v., lill verifikation, o. s. v. — 2) Med
prickar omgifva. — Äfv. Pricka i n. —
Inprickande, n. 4. o. Inpr i ckn ing, f. 2.
INPROTOKOLLERA, v. a. 4. Föra in i
protokollet. — Inprolokollering, f. 2.
INPRÄGLA, v. a. 4. (fig. fam.) Liksom
medelst, prägling intrycka i ens själ, sinne, minne.
L något i ens hufvud. — Äfv. Prägla in. —
Inpr äg lan de, n. 4. o. Inprägling, f. 2.
INPRÄNTA, v. a. 4. (fig. fam.) Sc Inprägla.
INPUDRA, v. a. 4. 4) Val beströ med puder.
I. håret. — 2) (fig. fam.) Narra, bedraga någon.
— 3) (fyrv.) Väl beströ med krut. — För bem. 4
fifv. Pudra in. — Inpudrande, n. 4. o.
In-pudring, f. 2.
INPUMPA, v. a. 4. Genom pumpning införa.
I. vatten i ett brygghus. — Äfv. Pumpa in. —
In pumpande, n. 4. o. Inpumpnin g, f. 2.
INPÅ, fnnpå’ ell. innp&\ prep. 4) Ända till
på. Vål ända i. kroppen. — 2) Nära intill.
/. lifvet. L näsan, helt nära intill någon. — 3)
Ett stycke inom gränsen, kanten af cn yta;
under en del af en lidrymd, från början räknadt.
Plöja i. grannens ägor. Långt i. natten. I.
tredje dagen.
IN PÅ LA, v. a. 4. Med pålar omgifva. —
Inpå lan de, n. 4. o. Inpålning, f. 2.
INQUIET, änngkiäTt, a. 4. (fr. ord af lat.
Inquielus) Orolig, otålig.
1NQUIETERA, änngkielèra. v. a. 4. Oroa,
bekymra. — In q uiele rande, n. 4.
INQUIETUD, änngkictyd, f. sing. Oro.
1NQVARTERA, v. a. 4. (af fr. Quarlier,
goldatherberge) 4) Anvisa (trupper o. s. v.)
qvar-ter i ett hus, en gård, cn stad, o. s. v. Man
har i-l 50 man hos honom. — 2) (fam.) Gifva
någon herberge hos en person, i clt hus, o. s. v.
— I. sig, v. r. (fam.) Taga herberge hos någon.
Han kom och i-de sig hos mig. Säges äfven
stundom skämtvis om djur, t. ex.: En hel svärm
af flädermöss hade i-l sig i rummet. — Äfv.
Qvartera in o. Q. in sig. — In q v ar ler
ande, n. 4.
INQVARTERING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom någon inqvarteras. — 2) Manskap, folk,
som inqvarteras bos någon. Lägga i. hos någon.
— 3) Penningar, som lemnas en tjensteman,
militär, i stället för fria husrum. Han har i. i
stället för fria husrum. Han har 100 r:dr i i.
INQVARTERINGSSEDEL, m. 2. pl. — sedlar.
Sedel, innehållande anvisning för cn eller flera
personer, hvar de få qvarter, på marsch ell. resa.
INQVISITION, innkvisitschön, f. 3. (lat.
In-quisilio) 1) Undersökning, sträng ransakning. —
2) En i vissa länder inrältad domstol, för att
ransaka och straffa dem, som afvika från katolska
läran. Kallas äfv. In qvisilion s domstol.
INQVISITIONSBETJENT,
innkvisilschönsbe-tjänt, m. 3. Tjcnare vid cn inqvisitionsdomslol.
INQVIS1T0R, innkvisftårr. m. 3. (uttalas i
plur. — törärr) Ledamot af en
inqvisitionsdom-stol.
INQVISITORISK, a. 2. Strängt eller
godtyckligt undersökande, ransakande.
INRAPPORTERA, v. a. 4. Ingifva, insända
rapport om. — Äfv. Rapportera in. —
Inrapporterande, n. 4. o. Inrapporlering, f. 2.
INRE, a. komp, af Inne. 4) Som är längre in.
De i. rummen. — 2) Som är inuti.
Dei.delar-ne af menniskan. — $Vnn Inverles. — 3j Som
tillhör cller har afseende på det husliga, på
hushållet. Hon sköter de i., han de yttre
göro-målen. — 4) Inhemsk, inländsk, invertcs. I.
oroligheter. — Det i., s. n. 4) De inre delarne.
Det i. af staden, af landet. — 2) (fig.) a)
Husliga angelägenheter, hushållsbestyr. Del i. skötes
af hans syster. — b) De inre riksärendema, den
inre statsförvaltningen. I del i. infördes ordning
och reda. — c) Själ, hjcrla. Hela milt i.
upprördes häraf.
INREDA, v. a. 2. Förse och ordna det inre
af någol med behöfliga saker. /. ell hus, elt
rum, ell fartyg, en vagn. — Äfv. Reda in. —
Inredande, n. 4. o. Inredning, f. 2.
INREDE, n. 4. Sc Innanrcde.
INREGISTRERA, fnnrejistréra, v. a. 4.
Införa, inskrifva i register. — In re gis l rer
ande, n. 4. o. Inregistrering, f. 2.
INRESA, f. 4. Resa in till en ort. Under
i-n till staden.
INRIDA, v. n. 3. (böjes som Rida) Rida in
till cn ort. I. lill släden. — V. a. Inöfva för
ridning. L en häst. — Äfv. Rida in. —
Inridande, n. 4. o. Inridning, f. 2.
INRIKES, fnnrfkäss, a. oböjl. Som tillhör
eller har afseende på, sker, förrättas, tillverkas i
ett rike, i motsats lill andra; som angår det inre
af elt rike. I. behof, förbrukning, tillverkning.
1. resa, handel. De i. ärendcrna. I. tidningar.
— Adv. I del inre af ett rike, inomlands.
Göra en resa i.
INRIKTA, v. a. 4. (l. einrichten) Rätt passa
och insätta. — Inriktande, n. 4. o.
Inriktning, f. 2.
INRIKTSKRAMP, m. 2. (tekn.) Elt pä ett
låsbleck fästadt böjdt stycke, som tjenar kolfvcn
i låset lill stödpunkt.
INRIKTSRÖR, n. 5. Rör på ett lås, hvaruli
nyckeln insattes.
INRINGA, v. a. 4. Se Omringa och Ringa.
— Äfv. Ringa in. — Inringande, n. 4. o.
Inri n g ning, f. 2.
INRISTA, v. a. 4. Rista någol (bokstäfyer,
figurer, o. s. v.) i ytan af ett föremål. — Äfv.
Rista in. — Inristande, n. 4. o. In ris
l-ning, f. 2.
INRITA, v. a. 4. Rita någol i ytan af, ett
föremål. Med en diamani i. sill namn på en
glasruta. — Äfv. Rita in. — I. sig, v. r.
Insmyga sig, inrota sig. blifva småningom till vana.
Sjukdomar i-de sig ibland trupperna. Flera
missbruk hade i-t sig.
INROP, n. S. 4) En saks inropande pa
auktion. Göra ell i. Let är hans, det är Lan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
