- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
772

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Innehålla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

772 INN

teckning af rubriker eller kapilelöfvcrskriflcr i en
bok. Kallas äfv. Innehållsförteckning.

INNEHÅLLA, v. a. 3. (böjes som Hålla) 4)
Uti sig omfatta, innesluta. En tunna i-ller 60
kannor. — 2) (i fråga om bok, skrift) Uti sig
innesluta cn viss mening, vissa ämnen för tanken,
om hvilka läsningen bibringar begrepp. Lagen,
brefvel i-ller, all ... . Domen i-ller
följande ... . Tidningen i-ller intet nytt. — 3)
Icke låta någon utbekomma, hvad han äger rätt
till. I. lönen för någon. — Äfv. Hålla inne.
— 4) I. med, eller vanligare Hålla inne med,
låta bli alt säga, t. ex.: Bed honom i. med del.
— Innehållande, n. 4. o. Innehålln ing,
f. 2. (för bem. 3).

INNELAGD, a. 2. (egenll. part. pass, af
obrukliga verbet Innelägga) Se Innelyckl.

INNELIGGANDE, a. 4. (egentl. part. pres.
af obrukl. verbet Inneligga) Här inuli liggande.
Brukas i alfärsslil. I. bref. vexel.

INNELYCKT. a. 4. (egenll. part. prel. af
obrukl. verbet Innelycka) Sc Inneliggande.

INNERBRANT, i’nn’rbrånnt, m. 3. Sc Eskarp.

INNERLIG, a. 2. 4) Som går af hjertat,
lif-lig, stark. I. bön, förtröstan, vänskap, känsla.
En i. förening. — 2) (om person) Hjertlig.

INNERLIGEN. INNERLIGT, adv. Af
hjertat. linigl, på det högsta. Vara i. älskad,
halad.

INNERST, a. 4. superi, af Inne. Som är
längst inne. — Adv. Längst inne.

INNESLUTA, v. a. 3. (böjes som Sluta) 4)
Stänga inom, på alla sidor omgifva. I. något i
en kista. I. någon i fängelse. I. en stad med
belägringsverk. I. i ell bref, inlägga i bref och
försegla. I. inom vissa gränser. (Fig.) I. hal
i sill hjerta, hysa <Scc. I sig i., inbegripa,
innefatta. I. i sina böner, då man beder, äfven bedja
för någon annan. I. i sill beskydd, förunna,
tilldela s. b. — I. sig, v. r. Slänga sig inne.
I. sig i ell rum. (Fig.) I. sig i ens ynnest,
anbefalla sig ål, anhålla om &c. —
Inneslutande, n. 4. o. Inne slutning, f. 2.

INNESPÄRRA, se Inspärra.

INNESTÅ, v. n. 2. (böjes som Slå) Vara öfrig,
qvar. Säges om penningar, som man har att fordra.
Så myckel i-r på min lön, har jag icke
utbekommit. — I-en de. part. pres. Som man har
all fordra, ej utbekommen. Brukas nästan
adjek-livt. Hafva penningar hos någon i. I. lön.

INNESTÄNGA, se Instänga.

INNEVARA, v. n. 3. Vara inne i ett rum.
Brukas i polisstil, och endast i infinitiv samt af
supinum härledda tcmpora.

INNEVARANDE, a. 4. (egentl. part. pres. af
Innevara) Säges om en närvarande lidsafdelning.
L år, vecka. Den sjunde i i. månad. I. års
gröda.

INNOVATION, –-tschön, f. 3. Förändring
i det gamla, förut varande, bestående. Nyhet.

INNÄSTLA SIG, v. r. 4. (af In och Näste)
Småningom, nästan oförmärkt och genom lismeri eller
list göra sig hemmastadd. I. sig hos någon, i
ell hus, en familj. I. sig i ens förtroende,
genom list eller lismeri småningom förskaffa sig det.

INNÖTA, v. a. 2. 4) Genom nötning göra
fördjupning i nagot. Vagnshjulen hafva i-lt
djupa spår på vägen. — 2) Genom nötning
göra, att något intränger i en sak. (Fig.) I. i
minnet, genom idkelig ansträngning fästa i
minnet. — Äfv. Nöta in. — Innötande, n. 4. o.
Inhötning, f. 2.

INP

INOKULERA, v. a. 4. Ympa, inympa.

INOLJA, v. a. 4. Väl smörja, beslryka ined olja.
— Äfv. Olja i’n. — Inoljande, n. 4.

INOM, fnnåmm o. innå mm, prep. 4) (i fråga
om rum) a) I del inre af någonting omgifvei.
be-gränsadl. I. staden, fästningen, huset. — b)
Innanför något omgifvande, begränsande,
slängande. I. vallarna, murarna, omhägnaden. I.
broarna. I. lås och nyckel, inläst. — c)
Närmare än elt visst gifvet afslånd. I. håll. — 2)
(i fråga om lid) a) Under tiden ifrån en viss
gifven tidpunkt till cn annan. I. en viss lid. I.
14 dagar. 1. en månad. L år och dag. —
b) Innan. I. årets slut. — 3) (Fig.) a) I en
menniskas inre, hjerta, bröst. Bära sin harm
i. sig, hålla den inne hos sig sjelf, ej yppa den.
Tänka i. sig, för sig sjelf. — b) Lefva i. sig,
för sig sjelf, tillbakadraget, ulan sällskap.

Anm. För sista bem. uttalas ordet Innåmm,
eljest rnnåinm.

INOM BOR DS. fnnåmmbörds, adv. (fig. fam.:
egenll.: inom borden af ett fartyg) Inom sig. i
sitt hjerta. inverles. Man vet ej, hvad han har
i., hvad han tänker. Dan har myckel i., är
inbunden, umgås med dåliga tankar, planer,
af-sigtcr.

INOMGÄRDS. i’nnåmmgå’rds, adv. Inom
gården, hemma i gården, bemma.

INOMHUS, fnnåmmhüs, adv. I sitt hus,
hemma, inom sin familj. Arbete, trälor i.

INOM KRING, fnnåmmkrfnng, adv. Rundt
omkring innanför.

INOMSKÄRS, i’nnåmmschä’rs, adv. Inom
skären, inom skärgården. Segla i.

INPACKA, v. a. 4. 4) Innesluta i packor,
balar o. s. v., saker, som skola boriskickas. —
2) Tält och med viss ordning inlägga i kistor,
lådor, o. s. v. — 3) Packa i tunnor (sill,
strö-ming, o. s. v.). — Äfv. Packa in. —
Inpackande, n. 4. o. Inpackning, f. 2.

INPACKARE, m. 5. (mindre brukl.) En, som
packar in.

INPASS, fnnpåss, n. 8. (ital. Impaccio,
binder) Göra i., säges i kortspel, då man sticker
med elt lägre kort, i den förutsättning, atl
efler-spelarcn ej har någol högre; (fig.) göra någon ett
streck i räkningen, cn otjenst.

INPASSA, v. a. 4. Passa och infoga. Säges
både egentl. o. fig. I. elt ord på ell ställe i sitt
tal. — Äfv. Passa in. — Inpassande, n. 4.
o. Inpas sning, f. 2.

INPASSERA, v. n. 4. Passera in i riket
— Inpasser ande, n. 4. o. Inpas sering,
f. 2.

INPELSA, v. a. 4. Insvepa i pel sk läder. —
Inpelsande, n, 4.

INPISKA, v. a. 4. 4) Genom piskning
in-drifva. I. smutsen i ell klädesplagg. — 2) Med
stryk tvinga alt lära. L abc i någon. — Äfv.
Piska in. — Inpiskande, n. 4.

INPLANTA, v. a. 4. (fig.) Liksom plantera i
ens själ, sinne: ingifva, bibringa. Naturen har
hos menniskan i-t kärlek lill friheten. I. dygd,
gudsfruktan hos någon, genom lära och
cfter-dömc vänja dervid. — Äfv. någon gång Planta
in. — Inplantande, n. 4. o.Inplantning,
f. 2.

INPLOCKA, v. a. 4. Ett i scndcr intaga,
inhämta (lera smärre föremål. — Äfv. Plocka in.
— Inplockandc, n. 4. o. Inplockning,
f. 2.

INPLUGGA, v. a. 4. 4) Indrifva, inslå
(plug

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free