Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Författarinnans lefvernesbeskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEFVERNESBESKRIFNING. 17
Vid detta tillfälle förärade hon Mrs. Stowe ett guldarmband i form af en
slafboja samt yttrade vid öfverlämnandet:
“ Detta är ämnadt till minne af en boja, bvilken vi hoppas snart skall vara
bruten.”
På tvänne af länkarne voro ingraverade dels datum för upphäfvandet af slaf-
handeln, <}en 25 mars 1807, dels oek datum för slafveriets afskaffande inom de
engelska besittningarna, den 1 augusti 1831/.. En tredje länk upptog totalsum¬
man af de namn, som insamlats för de engelska kvinnornas adress.
För tillfället syntes dessa ord och det hopp de uttryckte som en utopisk
dröm. Icke dess mindre har Mrs. Stowe sedermera på de öfriga länkarne i sitt
armband kunnat inrista följande data : Upphäfvandet af slafveriet i distriktet
Kolumbia den 16 april 1862; presidentens påbud om slafveriets afskaffande i
rebellstaterna den 1 januari 1863; Maryland fristat den 13 oktober 1861/;
samt Missouri fristat den 11 januari 1865. “ Constitutional amendment ” (för
alltid upphäfvande slafveriet i Förenta staterna) är inristadt på armbandets
lås. Hvad som år 1853 föreföll som en sanguinisk förhoppning har sålunda
blifvit en historisk verklighet.
Slafveriet hör nu till det förflutna. Slafbasarer, blodhundar, slafpiskor och
slafdrifter äro endast minnesmärken i språket af hvad som en gång var en
förfärlig verklighet; och den människovänlige läsaren kan nu taga del af inne¬
hållet i “ Onkel Toms stuga ” med helt andra känslor än för fyrtio år sedan.
Under många år har Mrs. Stowe haft sitt hem i sydstaterna, för detta slaf-
staterna, och hon mötte aldrig någon tänkande man eller kvinna därstädes, som
ej varit till freds med slafveriets afskaffande och som ej funnit ett fritt sam-
fundslif vara en lika stor fördel for ue hvite som för de svarte. Det finnes
ingen, som sörjer slafveriet, ingen, som önskar det tillbaka.
Angående det inflytande “ Onkel Toms stuga ” utöfvade i flera andra land,
till hvilkas språk arbetet öfverflyttades, har författarinnan vid skilda tider fått
emottaga underrättelser från amerikanska missionärer och andra personer. Yi
skola anföra ytterligare några bref, som kunna vara af intresse i berörda hän¬
seende.
I ett bref af den 26 oktober 1856 från den fräjdade engelska filantropen
Miss Florence Nightingale heter det:
“ Jag hoppas det skall göra er ett nöje, kära madame, att höra, att 1 Onkel
Toms stuga’ med djupaste intresse lästes af de sjuka och lidande på våra öster¬
ländska militärlasarett. * Deras deltagande för de arma varelser, som ni i
denna bok ställde fram för dem, var så lifligt och varmt, att de glömde sina
egna plågor för att sörja och harmas öfver dessa förorättades sorgliga öde. Då
edra skildringar visat sig äga förmågan att gå hederliga och rättänkande män¬
niskor så djupt till sinnes, kunna vi hoppas, att det onda system, som ingifvit er
att skrifva 1 Onkel T^ms stuga,’ icke skall hafva många dagar kvar.”
“ Onkel Toms Stuga ” blef också öfversatt till armeniska och polska språken
och äfven från dessa länder hörde man intet annat än pris om densamma.
Frän Ostindien mottog Mrs. Stowe särdeles lofordande bref från flera fram¬
stående personer, såsom James Thurston och A. H. Leonowens.
* Under Krimkriget, då Miss Nightingale begaf sig till krigsskådeplatsen för
att införa bättre ordning vid de i dåligt stånd varande militärlasaretten.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
