Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja, ock för tårar och bekymmer,
ty även sorgen är mig kär.
Jag genom sorgen rustad är
för livets allvar. Intet skymmer
min andes blick. Jag andas fritt
och gör mig det förflutna kvitt.
46.
En sista blick! Farväl, du hydda,
som såg mig växa upp och där
min ungdoms bästa stunder flydde
med sina stormar och begär!
Men du, mitt hjärtas späda ljusning,
som fyllde mig med säll förtjusning
och mig på lätta vingen bar
till högre rymd, bliv kvar, bliv kvar!
Lev än i sången till det sista!
Gjut än i livets sena kväll
din glans på minnets eternell
och släck ej ut den lilla gnista
av all den känsloheta glöd,
som fordom i mitt hjärta sjöd!
47-
Bland falska damer, fromma tanter
och modedockors fala tropp,
bland ömkliga komedianter,
som göra bugningar och hopp,
bland dessa triviala hopar
av skurkar, lättingar och glopar
jag som en främling måste gå*
och tålamodigt höra på
.* Här syftar Pusjkin på de otrevliga, för honom personligen
förödmjukande förhållanden, vari han råkade genom att försona
sig med tsarismen och inträda i hovtjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
