Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min penna icke längre flyger
så lätt på papperet som då;
jag annat fått att tänka på,
och understundom vemod smyger
sig i min själ, på känslor arm,
i nattens frid, i dagens larm.
44.
Jag kände nya löjen knoppas,
jag kände sorger förestå.
Det förra vågar jag ej hoppas,
det andra är jag säker på.
O drömmar, drömmar! Varför foro
ni hädan från mig? Varför voro
så flyktiga min ungdoms dar?
Dess blomsterkrans re’n vissnat har.
Är jag då dömd att själv förtvina,
förrän min sångmös elegi
har nödgats att föråldrad bli
och skaldeådran hunnit sina?
Är allt förbi, fastän jag står
knappt i mitt trettionde år?*
45-
Men gagnlöst är det, att jag klagar,
ty ned går nu min levnads stråt.
O, du min ungdoms gyllne dagar!
Farväl! Vi måste skiljas åt.
Hav tack för dina yra nöjen,
för dina lekar och de löjen,
som du berett mig hundrafalt.
Jag tackar dig för allt, för allt,
* Skalden var, då detta skrevs, 28 år gammal. Vid samma
tidiga ålder stupade Lermontov i duell. Det är som om Pusjkin
haft en förkänsla av att han själv skulle ljuta samma död som
Lenskij.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
