Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lapparnes äldsta historia; deras för-historia, ankomst till och utbredning i Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 ORTNAMN, I HVILKA INGÅ
namnen — bott mycket tätt i dessa trakter; det är just hvad Porthan
och hans efterföljare trott. Efter detta sätt att sluta, skulle folket icke
bott i de nordligaste, ty der fins icke namnet, så vidt jag vet. — Det
torde dock vara en allmän erfarenhet, att der ett folk finnes talrikt,
brukar man icke taga dess namn till ställens betecknande; vi hafva
mycket få sådana namn i Sveriges norra orter hemtade från Lappar.
Tvärt om måste ett sådant uppkallande efter ett folk beteckna något
särskildt, eget undantags förhållande och namnens utbredning blifva
gles, sparsam. Så är händelsen med våra Ryss-uddar, -vikar och
-holmar, våra Dana-bäckar, våra Danmarks-kyrkor o. dyl. Redan der för
synes Lapp-ursprunget till dessa namn föga antagligt.
Men i denna de i fråga varande namnens talrikhet ligger något
mera, nämligen: en häntydning der på, att prefixet inne bär något
allmänt utbredt, något af särdeles vanlig betydelse, något adjektivt, men
tillika något lokalt utmärkande. Ett sådant ha vi ock i yttre, ytterst,
det svenska ytter, hvilket vi öfver allt i vårt land finna fram för bo,
by, fors, gård, näs, sjö, sund, ö, i Yttringe, i Utö, m. m. m. Så finnes
eller kan åtminstone finnas samma mening i Lapin med tillägget fors
(joki), mo (kangas), sjö (järvi), strand (ranta), sund (salmi), udde, näs
(niemi), vatten (vesi), vik (lahti), äfja (liesi), ö (salo och saari); dit
kunna äfven höra Lappi, Lappo, Lappoan, Lappoin och Loppi, om
hvilka redan till en del är taladt; dit ock de svenska på fjärd, träsk,
vik, ö och ören. Räkna vi nu samman namnen af dessa slag, utgöra
de 46 af de 51. Af de öfriga fem torde de tre Lapin-Unna (slott)
kunna ute slutas, såsom bevis för Lappars dervaro, oaktadt de fått
namnen af folket, ty slott hafva Lapparne aldrig haft, och der med torde
i alla tre fallen menas, hvad jag i ett sett uppgifvet: stora erratiska
block, enligt folk-tron spår af Lapparnes trolldom. Lapin-niittu (äng)
och Lapin-pitäjäs (socken) tyda icke heller på lapska förhållanden.
Med en sådan statistik för ögonen och ined tanken på hvad nyss
ofvan blifvit anfördt, måste det förefalla högst sannolikt, att de flesta
finska med lapin samman satta orden icke hafva något samband med
folket Lapp. Här imot skulle dock kunna göras ett par anmärkningar.
Man skulle kanske vilja invända, att om icke ordet betydt folket
Lapp, hade icke Svenskarne på Åland och i Finland, vid sin
namu-gifning af ställen, antagit den stafvelsen oförändrad, under det de
öfversatt den följande. Men när man gifver eller adopterar namn, gör man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
