Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Renen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vall-hundarne. 83
Dels såsom skydd mot eller varnare för vargen, dels för att, på
sätt ofvan flerstädes omtalats, hålla renhjordarna till samman, har
Lappen talrika vallhundar, hvarje familj 3—12 eller flera, på hvilka han
dock försigtigtvis för det mesta bryter ut hörntänderna, så att de icke
kunna sarga renarna.
"Hundarne", säger Röde (sid. 236), "spela i Fjäll-lappens lif och
hushållning en vigtig röle; det är de, som hålla hjorden samlad och
der igenom bevarar denne så väl för vargarnas angrepp, som för att
skingras och komma bort. Då renen är Lappens allt, så beror till en
stor del, hans välfärd på hundarnas omsorg. De betraktas derföre
nästan som husets barn". Hvarje husbonde, hvarje fullvuxet barn och
hvarje tjenare har sin egen hund, som följer honom då han i sin tur
tillser hjorden och som förstår och lyder endast hans tillrop. — "I
hvarje familj finnas derföre flera hundar, hvilka väl få nöja sig med
den uslaste föda, men för öfrigt sitta till bords med sina herrar och
njuta nästan samma ära och beqvämlighet som barn och tjenare. De
äro derföre ohyfsade och besvärliga sällar, och den resande ser icke
gerna att hans vägvisare medhafva många hundar, ty han är osäker för
att icke de slita maten ur handen på honom. När han sofver, tveka
de icke att springa öfver hans ansigte och välja sitt läger på honom,
hvar de finna det beqvämast. De äro vanligen små, långhåriga bestar
och oftast magra, enär man icke gifver dem mer föda än som är af
nöden för deras lifs uppehälle".
Lapplands-hunden, piädnak (på Lule-lapska vanligen kallad päna, på
norsk lapska pän, pen, ben), är af två slag, dels den af Röde här till
beskrifningen antydda, egentliga lapp-hunden, med små upp stående öron
och långlagd kropp, med långa och lurfviga hår ända ut på nosen; dels
af en race som står nära den isländska och grönländska spetsen, med
släta hår, långsträckt kropp, spetsig nos, upp stående öron, långhårig
svans. Äfven finnes björnhunden såsom rcnhjord-vaktare. — En högst
egendomlig hund-race omtalar Friis (En Sommer, Bid. 35) från
Kauto-keino och Enare, hvilken jag måste nämna, äfven derför att han kan
tjena som bevis för Darwinismen. Denne hund födes utan svans,
sannolikt på grund deraf att man, den ena generationen efter den andra,
afhuggit svansen på föräldrarna för att skydda dem mot vargen.
Äfven om hyndor af denna race paras med långsvansade blifva hvalparne
8vanslösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
