Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 49295
nad; men det blef snart förbjudet för Torshälla snidverks
skull ?).
Vid Valåsen previlegierades en knip- och plåthammare
1649 och en kniphammare vid Opsala i Eds socken 1661;
men den är dock längesedan utgången. År 1670 grundades
dylika hamrar vid Qvarnås och Uddeholm i Elfdalen och 1696
vid Brunsberg i Brunskog. Men det betydligaste af all
manufaktur i både förra och detta sekel blir väl den namnkunniga
Spångens verkstad i Filipstads elf, hvarpå han likväl ej sökte
previlegier före 1699, efter hvilken tid den var uppbränd ”?).
I detta århundrade äro åtskilliga knip- och spikhamrar,
stålugnar, valsverk m. m. inrättade ?), men det klagas ändå,
att för litet stångjern förädlas hemma i landet.
1) Sedan stenkol voro anskaffade samt 4 fransmän, 2 för trädredskapen
och 2 för jernsmidet, de der ock hunnit med byggnaden till slut, kom bref från
Torshälla snidverks delegare, att de vid 100 riksdalers vite hade ensamt
previlegier, och Aspen måste nedlägga allt sitt arbete. (Vär tid skulle knappt anse
sådant för annat än ett slags monopol.) Se Filipstads härads domb. 16...
?) Spången var en född vestgöte, som i Filipstad anlade en så konstig
smedja, att den varit vida berömd, och när 1693 superintend. B. Cameéen
frågade kyrkoh. Joh. Velin, hvilken ock skulle hafva haft ett mekaniskt hufvud:
hvad han tyckte mest om i Filipstad? der han då gjorde profpredikan,
svarade han: Spångens verkstad. Gammalt folk. hvilka såsom barn sågo allt
detta före 1694 ärs brand, berättade mig 1758, att huset bestod af 2 våningar,
2 rum i hvardera; i underrummen smiddes gröfre och finare och uppe var
urmakaresvarf och filverkstad utom det ofvanpå var ett slags qvarn, som
äfven i nödfall kunde mala malt; men alltsammans både öfver och under gick
med ett enda vattenhjul. Efter Spången har man till vår tid fått se många
vackra saker i jern och metaller isyvnnerhet väggur; men han reste snart bort
och sålde hela sitt verk till brukspatron Pihl. Nu lefver väl ingen, som en
gång mins något till dess senare utseende.
38) Nu för tiden räknas i Värmland följande större och smärre
manufakturverk :
Abrahamsfors, under Föskefors, 1 knip- och en spikhammare.
Adolfsfors, 2 knip- och 1 plåthammare.
Björkeborn, 1 stålugn, 1 stålsmedja och 1 spikhammare.
Bjurbäck, 1 knip- eller spikhammare till husbehof.
Fridros, i Gunnarskog, 2 kniphammare.
Gunneby, i Dalby, 1 kniphammare
Hennickehammar, 2 kuip- och spikhammare.
Högfors, i Gräsmark, 3 koiphammare
Lersjöfors, i Sunne, plåthammare.
Liljendal, vid Gåsborn, stålmanufactur.
Löfstaholm, i Sunne, 2 spikhammare.
Mölnbacka, 2 knip- och spikhammare.
Mörtelf, i Gunnarskog, 4 spikhammare.
Slöjdefors, under Munkfors, 1 knip- och 1 spikhammare.
Snärkil, i Sillerud, 1 stålugn. 8 spik- och 2 kniphammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
