Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
k:mt. Ifrån den tiden torde väl hafva skett vissa år, att man
icke alltid iakttagit jemförelse, men det fordrar sitt eget hufvud
att tala i handelsvägen ?).
+x k
1. Jernmunufakturverk, hvilka af naturen borde liksom
hafva sin fristad i Värmland, hafva hittills derstädes icke hunnit
synnerligen fort. Hennickehammarn anlades i hert. Carls tid,
der vågbalkar, sågblad, ankare m. m. blifvit förfärdigade för
bergslagens räkning och blifver väl således det första verk i
sitt slag i vårt land. Dock bodde äfven under hertigens tid
vid Hätteelfven en tysk stålsmed, som der brände och
tillverkade stål”), men om han drifvit någon annan konst, vet ingen.
Derpå började befallningsmannen i Vadsbo, Jon Hansson
(Asp), ett s. k. snidverk vid Aminneforsen enligt R. R. presid.
Carl Bondes tillstånd omkr. 1630 och använde derpå stor
kost
1) Herr brukspatron Schagerström på Borgvik, hvars jern är af
medelsort och hvilkens handel ingen gång varit tvång underkastad, har för sitt
stångjern fått betalning på Venersborgs våg på följande sätt, neml.:
ar 1755 52 — dal. 16 öre k:mt; är 1767 96 dal. — öre k:mt;
» 1756 57 » 16 >» » » 1768 63 » — > »
» 1757 67 » — >> » >» 1769 72 » — > »
> 1758 SS » 16 >» » » 1770 76 » — > >
» 1759 77 > 16 > » » 1771 84 » — > »
» 1760 85! » — > » » 1772 92 » — > »
» 1761 98!/2 » — > » >» 1773 105 » — > »
» 1762 98! » — > » » 1774 101 » — > »
» 1763 108 > — >» » » 1775 96 » — > »
» 1764 111 » — > > » 1776 96 » — > »
» 1765 120 > — > » » 1777 105 >» 21 > »
» 1766 106 » — >» » » 1778 108 » — > »
allt kopparmynt.
I kon. Gustaf I:s tid gälde 100 Osmundjern, som gjorde gagn i st. f.
stängjern, 3 öre. Ar 1649 kostade 7 fat Osmund 2 riksd. och 1651 100
Osmund ’!/2 riksd.; således synes 400 Osmund hafva utgjort ett fat, men ett fat
var 1’/2 skepp:d eller 10 vigter, af hvilka hvardera 1655 gälde 5 m:k. 54 fat
utgjorde 4’/> läst.
År 1651 gälde 20 lisp:d tackjern 3 dal. s:mt, men 1653 ej mer än 2
dal. 24 öre. Sedan började man räkna 26 lisp:d på skeppundet och ändrade
sig ömsom priset till 1700-talet från 6 till 10 å 11 dal. k:mt. I vår tid har
det stundom gått till 40 å 50 daler och deröfver för dem, som varit i stånd
att sälja sin vara utan förlagspris eller andra tvång.
”) Prost. mag. Er. Kjellins annot. i Kroppa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
