Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Högtider och fester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stugorna på Skinnarviksbergen, så vida de senare icke äro bebodda af
alldeles utfattiga, och tredje dag jul läsa stockholmarne med stort
intresse i tidningarna om de julklappar som den kungliga familjens
medlemmar skänkt hvarandra. Sådant måste tidningarna ha reda på.
Det gamla bruket, att husbönder och tjänare skulle åt minstone
på julaftonen äta vid samma bord, är nu mera nästan alldeles
bortlagdt. Men i några stora affärer, i synnerhet på stora värdshus,
undfägnas hela personalen den aftonen med en gemensam festmåltid vid
lyckta dörrar.
Ute på gatorna är det tyst och stilla, sedan den egentliga festen
börjat i det inre. Den som vankar ensam på Stockholms gator sent
på julaftonen är utan tvifvel en olycklig menniska. Äfven armodets
barn bruka då hålla sig inom hus, hågkomna åt minstone med det
oundgängligaste, ofta med mycket mera, af dem som det förmå.
Stockholmarens hjälpsamhet är stor och vidt omfattande, än reglerad af
förstånd och samhällsomtanke, än ganska oförståndig, alltid vittnande
om godt hjärta, sällan ett alster af skryt.
Julen är den tid af året, då hjälpsamheten är verksammast. Den
sträcker sig bland annat till den del af samhällets olycksbarn som ej
häller på julaftonen kan skaffa sig annat tak öfver hufvudet än det
tillfälliga i natthärbärget, och går man den kvällen till härbärget vid
Kammakaregatan eller det som är vid David Bagares gata, kan man få se
huru de eländigaste där fira julen genom att åt minstone äta sig mätta.
På juldagsmorgonen ringa stadens alla kyrkklockor redan kl. 7,
och innan kl. 8 äro de festligt upplysta kyrkorna fylda af
julottebesökande. Intet har i det afseendet ändrats under de senare femtio
åren. Den gamla seden att fira julottan i Solna kyrka iakttages ännu
af några stockholmare, bland hvilka åtskilliga vid återfärden rasta på
Stallmästaregården och styrka sig med en julglögg. Erkännas måste
dock, att en icke ringa del af Stockholms befolkning ej gör sig
synnerligt brådt med att lemna sängen på juldagsmorgonen.
Seder och bruk under den öfriga delen af helgen afvika ej
synnerligt mycket från gamla Stockholms: slägtmiddagar på juldag och
annandag; stora och små samkväm under de öfriga dagarne till
årets slut.
Teatrarne uppföra »folkskådespel». Kungl. Stora teatern
försummar icke att på annandagen spela »Vermländingarne» och gifver detta
folkliga tal-, sång- och dansspel kanske på middagen, då aftonen
upptages, af någon opera, under det äfven Dramatiska teatern har en
middags- och en aftonföreställning, den förra med t. ex. »Askungen».
På senare år ha de enskilda teatrarne gifvit föreställningar ej blott
på annandags middag och afton, utan äfven på juldagen, något som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
