- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
156

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Högtider och fester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ingen glad syn att sent på julaftonen se en gransäljare, som fåfängt
utbjuder en kanske icke ringa återstod af partiet, under det han
springer bredvid sin vara för att hålla sig varm, stampar i snön och blåser
i de stelnade fingrarne. Bredvid stå kanske några fattiga barn, som
så gerna ville ha en gran med sig hem — mor har ej haft råd att
köpa någon i år — men de kunna ej ens till det billiga pris som nu
fordras förskaffa sig den julfröjden.

Om någon möjlighet är, skall hvarje familj i Stockholm ha
julgran, om icke annan, dock en helt liten att ställa på bordet eller
kanske endast en af papper, men då en lysande. I det afseendet är
nya Stockholm fullkomligt likt det gamla. Och granen skall alltid
prydas med sötsaker och lysande krimskrams samt med små färgade
vaxljus. Seden bibehålles vanligtvis äfven hos familjer, hvilkas
ungdom för länge sedan trampat ut barnskorna.

Julaftonen är inne. Brådskan är större än någonsin. Alt är
stäldt på sin spets. Husfadern går visserligen äfven i dag till sina
vanliga göromål, men innan han begifver sig till kontoret,
ämbetsrummet eller fabriken, besörjer han i största hast uppköpet af en
eller annan julklapp. Hvad som återstår uppskjuter han till middagen,
och det kan hända, att han tager sig ledigt samt äfven lemnar sina
biträden ledighet förr än vanligt. Så. är man fri att egna sig åt
helgen, att gå i butikerna, lacka in julklapparna och skrifva julverser,
ifall man är så pass mycket versmakare.

Men de som icke kunna taga sig ledighet, det är bodegarne och
deras biträden. Långt på eftermiddagen äro bodarne besökta och
fastän de på aftonen ofta stå tomma — alla ha då gjort sina
uppköp — stängas de vanligtvis icke förr än ganska sent.

Ur kyrkfönstren strålar det starkt. Det är högtidlig aftonbön, i
några kyrkor kl. 6, i andra kl. 5, i ett par kl. 4, och mycket folk
infinner sig. Det är med julaftons-gudstjänsten, som med gatupromenaderna
i skenet af butikglansen söndagen förut — alla människor
äro strängt sysselsatta inom hus, och likväl är det några tiotusental
som icke hålla sig hemma.

Själfva julen inom hus är i nya Stockholm icke olik forna tiders.
Det är företrädesvis barnens högtid i år som i fjol och för
hundratals år sedan, och när fjärdedelen af 1900-talet försvunnit, skall
mången stockholmare ännu erinra sig huru roligt man hade i hans
barndom, då man skref 1886 och 1887. Julgröten finnes på åttiotalet
lika väl som den fans femtio år och hundra år förut samt ännu längre
till baka. Möjligt är att lutfisken däremot fått på många ställen gifva
vika för någon annan fisksort. Julklapparne utdelas på olika sätt i
olika familjer, men afskaffade äro de ej, hvarken i slottet eller i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:32:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyasthlm/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free