Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den demonstrativa stammen e è finnes äfven representerad
i grekiskan. Först i augmentet: è och i\ (det senare, som är
att identifiera med lat. ê, t. ex. uti Tj-(/)stSif], att. éwpcov af
•¾-Zb-paov o. s. v. *). Augmentet var från början ett sjelfständigt
ord, efter all sannolikhet ett temporalt adverb med betydelsen
’då’ eller dylikt (med afseende på vexlingen mellan lokal och
temporal betydelse jfr t. ex. ibi = tum o. s. v.). Hit hör
vidare partikeln t¾ interr. och affirm., det förstärkande
postpositiva 7) o. s. v. Det gr. tê-yj är i någon mån analogt med det
latinska ê-quis. Med èrcst-irj skulle man kanske våga jämföra det
uti Carmen saliare restituerade2 quome = quom-e*. Jfr tam-e
{lame in carmine posttum est pro tam Fest. p. 546 Thewr.).
Deremot höra èfcbw], tuvt] sannolikt ej hit, utan äro att uppdela
i èfá-vY], tö-vy], der vy) enligt min åsigt motsvarar det hos
Plautus förekommande affirmativa ne (jfr t. ex. tune såsom svar på
ett egone?*).
Jämte è kan man ock vänta sig en annan form af vår
pro-nominalstam, nämligen 0. Jfr dö (t. ex. uti dö-niquè) jämte dè
(t. ex. uti dê-nique\ vö uti gr. /a>c (fteov /o>s)5 jämte vê (lat.
ve, fi. vä), nö uti nön af nö-n(e) 6 jämte nê o. s. v. Detta ö
skulle jag vilja finna uti det ofta såsom dunkelt betecknade ö-lim.
Afledningsändelsen är att jämföra med den uti tä-/is, quä-lis. Den
egentliga betydelsen af ölim är ingen annan än ’tum’. I
synnerhet i det äldre språket användes ordet ofta såsom korrelat
till ett quom, t. ex. Truc. 65
Nam nunc lenonum et scortorum plus est fere
Quam olim muscarumst, quom caletur maxume
jfr Mil. 2, Poen. 356, Trin. 5237. Betydelseutvecklingen från
’då’ till ’fordom’ belyses af ställen som Asin. 206
1 Jfr nu Brugmann Grundr. II, 861 f.
2 Jfr Zander Carm. sal. rell. p. 6, 34 f.
3 Annorlunda Zander anf. st. p. 35.
4 Se förf. Indog. Forsch. II, p. 217 f.
5 Se Havet Mélanges Renier p. 371, Wackernagel Beitr. z. Lehr. v. griech.
Akzent p. 19.
6 nön låter sig ej ljudlagsenligt förklara ur ne oinom noenum. Deraf
väntar man nun.
7 Se Brix till Trin. 523, Lorenz till Mil. 2, Meissner till Terent. Andr. 545.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
