Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. s. v.)1. Dubbelkonsonanten i ecce är af samma art som den
i Juppiter af Jupiter, succus af sxicus, bacca af bäca m. m.
dylikt 2. På detta sätt blir ecce d. ä. ê-ce en nära slägting till
partikeln em, med hvilken partikel det i fråga om betydelse och
användning visar så stor öfverensstämmelse. — Hit höra
äfven ecquis, ecquando m. m. = ê-quis, è-quando o. s. v. Jämte
ècquis d. ä. ê-quis förekommer ècquis d. ä. è-quis. Understundom
möter oss den varierande mätningen (såsom äfven med andra
dylika variationer är fallet) i en och samma vers, t. ex.
Amph. 1020
Aperite höc : heus, ècquis hfc est? ecquis hoc áperit östidm?
Truc. 255
Ecquis hufc tutélam iánuaé gerit? ècquis fntus éxit?
o. s. v. 3. Detta ècquis = équis är väl ej att betrakta som en
med êcquis = è-quis ursprungligen sidoordnad form, utan att
bedöma i analogi med si-quidem i förhållande till si quidem,
si-quis i förhållande till si quis o. s. v. 4. — Uti ecquis, ecquando
o. s. v. har förmodligen partikeln è ursprungligen tjenat att
hänvända uppmärksamheten på den följande frågan.
Så väl ock uti èn — è-n(e) (jfr qui-n af qui-ne, sin af sine
o. s. v.0). Som bekant, användes partikeln èn i det äldre
språket blott i frågor i förening med utnquam t. ex. Trin. 589
En umquam aspiciam te? — —
jfr Cist. I, 1, %% U., Men. 143, 925, Rud. 987, 1117, Terent.
Phorm. 329, 348. I senare tid vidgades partikelns funktion i
sammanhang med förblandningen med det deiktiska em 6.
1 ecce innehåller sålunda samma element som stammen Sko-, men är ej en
kasus af detta. Tvärtom skulle man kunna säga, att eko- är ett deklineradt ~èce.
2 Se t. ex. Corssen Ausspr.8 II, 636, Brugmann Grundr. I, p. 464. Jfr äfven
ofvan p. 9 n. 2. Mätningen ècce, om hvilken Corssen talar, synes blott före*
komma under sådana förbållanden, att den faller under iambförkortningslagen,
t
t. ex. séd èccutn eller sed èccum (deremot sed êccum). Jfr Muller Plaut. Pr os.
295 -*•# Bach Studem. Stud. II, 389 n.
8 Jfr t. ex. Muller Prosod. p. 424, Zander Vers. it. p. 64.
* Jfr ofvan p, 8 f.
6 Se ofvan p. 16.
6 SeRibbeck*Beitr. z. Lehre v. d. lat. Part. 34 ff., Köhler Wölfflins Arch.
VI, 25 ff.
Hum. Vet. Sawf. i Upsala. II. j. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
