- Project Runeberg -  Handbok i boktryckarekonsten /
355

(1881) [MARC] Author: Johan Gabriel Nordin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAPPERET.

De första boktryckarne begagnade för sitt tryck dels papper, dels 436
pergament och velin. Pergament tillverkades af får- eller getskinn
och var tjockt, hornartadt; velin gjordes af kalf- eller lamskinn och
var tunt, böjligt och glatt.

Anda till dess maskinpressen uppfans tillverkades största delen
papper för hand, i det man formade ark för ark, lade dem mellan filt,
pressade och torkade dem. Bättre papper erhöll dock ännu en appretur
derigenom att man lade det mellan glanspappar eller zinkplåtar och lät
det stå 12 till 14 timmar i en stark press, eller lät det, lagdt mellan
pappar eller plåtar, gå mellan ett par jernvalsar. Det första materiel
som efterträdde den egyptiska papyrusplantan var bomull, hvarpå
följde linet, som ännu användes till goda papperssorter. Allt papper
var ursprungligen olimmadt. För att erhålla skrifpapper måste det
efteråt limmas, hvartill begagnades och ännu i allmänhet begagnas
vanligt djurlim jemte alun. Det senare verkar att limmet intränger i
pappersmassan och att det, en gång torrt, icke åter upplöses af vatten.
Limningen skedde genom att draga papperet bokvis genom den varma
limlösningen, pressa och upphänga det. En gång genomdraget var
papperet dock endast halflimmadt och måste derför, för att kunna
göra tjenst som skrifpapper, genomdragas en gång till. Att redan till
massan sätta lim har man vid fabrikation af handgjordt papper aldrig
gerna gjort, emedan dels den starka guskpressen åter utpressade mycket
af limmet, och dels alla verktygen, i synnerhet filten, för mycket
nedsmutsades af denna massa.

Formarne, hvari papperet formades och på sina ställen ännu formas,
voro enkla med trådduk öfverspända träramar, och flätningen var olika,
allt efter som man ville hafva randigt eller velinpapper. I förra fallet
var formen öfverdragen med en flätning af tätt liggande
messings-trådar, stundom genomflätade af ett antal på tvären gående, som lågo
ofvanpå. På handgjordt papper märker man derför i regeln intryck
af dessa trådar, isynnerhet de senare högre liggande, såsom ljusare
linier. Velinformen var deremot af en pä väfstol förfärdigad trådduk,
som icke efterlemnade några märken i papperet. Den så kallade
vattenstämpeln, som antingen synes ljusare eller mörkare än sjelfva papperet,
graveras i messing och anbringas i sjelfva formen. De flesta
fabriks-märken å handgjordt papper äro deremot endast böjda af tråd. Då
märket synes mörkare, är det inpressadt i metallduken.

Till de förnämsta förbättringarne i pappersfabrikationen hör
ostridigt åstadkommandet af papper medelst maskin. Först sökte man helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:43:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/njgboktr/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free