Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man plöjde på åkrarna, och den svarta åkerjorden
stod så mörk och fuktig bredvid det skärande gröna
i den unga rågen. Allting lyste, forsade, viftade.
Hela naturen hade brådtom med sitt nya lifsarbete.
Efter en timmes åkning kom man in i skogarna,
och trakten började bli kuperad. Der fans en rik
omvexling af alla slags träd, och i djupet blänkte den
den ena lilla sjön bredvid den andra.
Vid ena ändan af en sådan ljusblå, gnistrande sjö
låg mellan mörka granar, nakna ekar och halft utslagna
björkar ett stort hvitt herresäte, — det var Säråker.
Kusken slog på hästarna och svängde med mycken
aplomb in på den gruslagda gården.
På trappan stod fru Lindeman med utbredda
armar och strålade öfver hela ansigtet.
Det var en dam på ett par och femtio år, något
korpulent, med ännu vackra, regelbundna drag. Håret
delade sig öfver pannan i blonda, något röd aktiga
lockar, som föllo ned kring kinderna, ögonbryn och
ögonhår voro nästan hvita, ögonen ljusblå med stora
ögonlock. De friska tänderna syntes nästan alltid,
ty fru Lindeman log största delen af dagen.
»Nå så välkommen, min lilla skatt!» utropade hon
och nästan lyfte ned Nina ur vagnen.
»Litet blek om näsan tror jag? — men för öfrigt
alldeles lik dig, — ja, vackrare än någonsin! Gud
ske lof att jag har dig väl hos mig!»
Hon gick framför Nina och förde henne in i de
två stora gästrum en trappa upp, som voro bestämda
åt henne.
Det var två ljusa, solbelysta rum, möblerade i
hvitt och blått. Allting der inne sken af renlighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
