Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid en badort hade Nina en sommar gjort
cantskap med en fru Lindeman, en enka, som bodde
en egendom, som hette Säråker.
Denna fru hade fattat en varm tillgifvenhet för
la och i flere år korresponderat med henne. Efter
rtmanns död hade Nina fått upprepade bref med
ler att ändtligen en gång komma ut och uppfriska
hos sin väninna.
Våren började ju komma, skref fru Lindeman,
•åker var det vackraste ställe på jorden och hon,
q var enka, kunde ställa allt till Ninas förfogande
i skulle icke önska något högre, än att hennes kära,
kade Nina ville komma och tillbringa några veckor
?r månader eller, om hon ville, hela sitt lif hos henne.
Nina hyste endast vänliga känslor för sin
entu-Btiska väninna och kunde icke motstå alla de
hjert-a inbjudningarna.
En dag i början af maj packade hon sin koffert
i reste dit ned. — Det var en half dagsresa med
nvägen, och sedan hemtades hon i vagn och åkte
par mil.
Vagnen, som mötte henne vid stationen, var
l af sjalar och kuddar, och i vagnväskan lågo en
ika aeu de Cologne och en liten biljett, som
inne-1 de varmaste välkomsthelsningar och en massa
opstecken.
Nina svepte pelsen omkring sig, lutade sig
till-ca i vagnen och rullade sedan bort öfver fälten.
Det var nu nästan full vår. Björkarna började
och med slå ut. Lärkorna sjöngo genomträngande
rt uppe i den ljusmättade luften, och alla bäckar
sade med ett rasslande ljud öfver stenarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
