Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomas, Dylan - Thomas, James - Thomas, Sidney - Thomas Aquinas - Thomas a Kempis - Thomas av Canterbury - Thomas Becket - Thomasfosfat - Thomas-Gilchrist-metoden, thomasprocessen - Thomasius, Christian - Thomaskören - Thomé, 1. Gustaf - Thomé, 2. Karl Erik - Thomé, Verner - Thomesen (Thomissön), Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Thomas—Thomesen
52
utanför sitt hemland. ”Collected poems” (1952).
I ”Portrait of an artist as a young dog” (1940;
sv. övers. 1954) berättade han om sin barndom
och ungdom i Wales. Postumt utkommo
skådespelet ”Under milk wood” (1954) och novellsaml.
”Early one morning” (s. å.).
Thomas [tå’mas], James Henry, engelsk
politiker (1874—1949), urspr. lokförare. Han
var 1918—31 generalsekr. i järnvägsmännens
fackförbund. 1910 invaldes han i underhuset och
var 1924 kolonialminister i MacDonalds 1 :a
regering. 1929 ingick han som lordsigillbevarare
i MacDonalds 2:a regering men övertog 1930
posten som minister för dominions, 1931 var
han en av de få ministrar, som följde Mac
Donald in i den nationella samlingsregeringen,
i vilken han behöll sin tidigare post. T.
kvarstod även i Baldwins 3:e regering men
utnämndes i nov. 1935 i stället till kolonialminister.
1936 måste han avgå, sedan det visat sig, att
han ej iakttagit föreskriven sekretess
beträffande budgeten.
Thomas [tå’mas], Sidney Gilchrist,
engelsk ingenjör (1850—85). Han uppfann 1878,
jämte sin kusin P. C. Gilchrist, den efter
uppfinnarna benämnda modifikationen av
bessemerprocessen.
Thomas Aquinas, se Tomas från Aquino.
Thomas a Kempis [ke’-], tysk mystiker (1380
—1471), f. i Kempen, nära Düsseldorf. Han blev
1399 novis i augustinklostret på Agnetenberg vid
Zwolle, munk där 1406, prästvigdes 1414 och
var flera årtionden subprior för sitt kloster. Som
lärare för noviserna utövade T. betydande
inflytande. Han skrev en klosterkrönika, korta
biografier över med hans orden förbundna
personer, latinska hymner och uppbyggliga traktater.
T. har sedan gammalt betraktats som författare
till det berömda och populära arbetet ”De
imi-tatione Christi” (”Om Kristi efterföljelse”).
Denna skrift står på den katolska mystikens
grund och representerar dess asketiska
fromhets-ideal, men genom sin enkla innerlighet och sitt
stilla djup har den blivit en hela kristenhetens
gemensamma egendom. — T:s författarskap till
denna skrift har dock varit omtvistat. Numera
har man stannat för att T. gjort ett urval av
förefintliga uppbyggelseskrifter och tillagt egna
utläggningar. Den äldsta handskriften till ”Kristi
efterföljelse” är daterad 1421 och trycktes
f. f. g. omkr. 1471 i Augsburg. Den har utkommit
i många sv. övers., tidigast 1663, senast 1934.
Ett urval av böner och tänkespråk ur T:s
skrifter, kallat ”Then lille Kempis”, utkom 1741
(flera senare uppl.). Hans ”Öpera omnia” har
utgivits i 7 bd (1902—22) av M. I. Pohl. —
Litt.: F. R. Cruise, ”T.” (1887); J. E. G. de
Montmorency, ”T., his age and book” (1906).
Thomas av Canterbury [kä’ntabari], se
Becket.
Thomas Becket [tå’mas be’kit], se Becket.
Thomasfosfat [tå’-], se Fosfat.
Thomas-Gilchrist-metoden [tå’mss-gi’lkrist-],
thomasprocessen, se Bessemerprocessen.
Thomasius [tåmä’zios], Christian, tysk
filosof (1655—1728), prof, i Halle 1694. T. var
en av föregångsmännen för den tyska
upplysningsfilosofien. Han var den förste, som höll
föreläsningar och utgav filosofiska skrifter på
tyska språket. Viktigast äro hans rättsfilosofiska
skrifter, i vilka han är påverkad av Grotius och
Pufendorf. T :s viktigaste arbeten äro
”Einleit-ung zu der Vernunftlehre” (1691), ”Introductio
in philosophiam rationalem” (1701) samt
”Funda-menta juris naturae et gentium ex sensu
com-muni deducta” (1705).
Thomaskören (ty. Thomänerchor), gosskör,
omfattande c:a 60 elever vid Thomasskolan i
Leipzig. T., som ända sedan medeltiden utfört
kyrklig figuralmusik vid gudstjänsterna i
Thomas- och Nicolai-kyrkorna, har under nyare tid
konserterat både i hemlandet och utlandet med
flerstämmig äldre och nyare kyrkomusik på
repertoaren. Bland Thomaskantorerna, d. v. s.
kör-ledarna vid T. och Thomaskyrkan, finnas några
av musikhistoriens främsta namn, bl. a. J. S.
Bach.
Thomé. 1) Lars Gustaf T., mejeritekniker
och bakteriolog (f. 1875 29A), fil- kand. 1896,
fil. lic. 1905, fil. dr 1906 i Lund, adjunkt i
mejerilära och bakteriologi vid Alnarps
lantbruks- och mejeriinst. 1909—17, prof, i
mejerikemi, bakteriologi och mjölkhushållning 1918—
33, rektor 1922—27, efter inst:s omorganisation
prof, i mejerikemi och bakteriologi 1933—42. T.
har utg. bl. a. ”Mjölkens och mejeriprodukternas
sammansättning och egenskaper” (i ”Svenska
jordbrukets bok”, 1927).
2) Karl Erik Gustaf T., den föreg:s son,
mejerikemist och bakteriolog (f. 1908 7/s), fil.
kand. 1931, fil. lic. 1937, fil. dr 1939; 1 :e
assistent först i kemi och senare i bakteriologi vid
Statens mejeriförsök 1939—44, t. f. chef 1944,
prof, vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och
träd-gårdsinst. och chef för Statens mejeriförsök
1946, prof, i mjölkprodukternas teknologi vid
Alnarpsinst. 1954. T. har verkställt för
mejerihanteringen mycket betydelsefulla
undersökningar, omfattande bl. a. äggvite-, fett-, fosfat- och
kaseinhalten hos mjölk och mjölkprodukter,
svamp- och bakterieflorans inflytande,
fodermedlens inverkan och olika lagringsförhållandens
betydelse för ostens kvalitet.
Thomé, Verner, finländsk målare (1878—
1953). T. genomgick Konstfören:s skola i
Helsingfors, varefter han fortsatte sin utbildning i
München. Till en början arbetade T. med en
pointillistisk teknik, som med tiden ersattes med
en mera ytmässig dekorativ stil. T. hörde till
konstnärsgruppen Septem, vars mest energiske
propagandist han var. Till T:s förnämsta verk
höra ”lekande gossar” och ”badande gossar”.
T. är väl representerad i Ateneum, Helsingfors.
Thomesen [tå’-] (Thomissön), Hans,
dansk psalmdiktare (1532—73), rektor i Ribe
1557, präst vid Vor Frue kirke i Köpenhamn
1561. T. utgav Danmarks första allmänna
kyrko-psalmbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
