Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thoma, Hans - Thoma, Ludwig - Thomander, Johan Henrik - Thomar - Thomas, Albert - Thomas, Ambroise - Thomas, Dylan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Thoma—Thomas
50
förutom genre och landskap porträtt, religiösa
och mytologiska motiv, dekorerade kaféer och
utförde kyrkofresker m. m. Bland T:s bästa verk
märkas ”Dalens väktare” (1893, Dresden),
”Söndagsfrid” (porträtt av modern, 1876, Hamburgs
Kunsthalle), ”Landskap från Taunus” (1890,
Neue Staatsgalerie, München) samt ett antal
väggmålningar, bl. a. i Peterskyrkan i
Heidelberg. 1 Nationalmuseum, Stockholm,
representeras T. av ett landskap från 1893. — Litt.: H. E.
Busse, ”H. T.” (1942).
Thoma [tå’mä], Ludwig, tysk författare
(1867—1921). Han inträdde 1899 i redaktionen
av Simplicissimus och var sedan en av dess
ledare. Under pseud. Peter Schlemihl skrev
han där skarpt satiriska dikter, kraftiga
skildringar av bayerskt folkliv, humoresker m. m. T.
hade även mycken framgång med satiriska
pjäser, bl. a. ”Moral” (1909; uppf. i Sthlm s. å.).
Thoma’nder, Johan Henrik, biskop (1798
—1865), prästvigdes 1821, blev 1826 docent vid
teol. seminariet, 1831 e. 0. teol. adjunkt, 1833
prof, i pastoralteologi, allt i Lund, och 1836
teol. dr i Köpenhamn. T. blev 1845 prof, i
dogmatik och moralteologi i Lund, 1850 domprost
i Göteborg och 1856 biskop i Lunds stift. 1855
invaldes han i Sv. akad.
T. var en genial mångfrestare med starka
estetiska intressen och oerhörd litterär beläsenhet.
Tidigt gav han lysande prov på sin
översättar-talang (1825 ff. utgav han en rad övers, från
Shakespeare, Aristofanes, Byron och Voltaire)
liksom också på sin överlägsna förmåga som
polemiker och satiriker. Tills, m. H. Reuterdahl
utgav han 1828—32 och 1836—40 Theologisk
Quartalskrift. Till sin religiösa och teologiska
åskådning var han konservativ. Som
kyrkopolitiker var han däremot liberal. Fördomsfritt tog
han parti för
nykterhetsrörelsen, och som
led. av
kyrkolagskom-mittén (1833 ff.) och
riksdagen (1840 ff.)
ivrade han för
tidsenliga reformer inom
kyrkoförfattningen.
Mot den klerikala
episkopalismen ställde
han kravet på större
inflytande och
rörelsefrihet åt lekmännen,
och han genomdrev,
att
kyrkomötesinstitu-tionen fick en plats
i 1846 års kyrkolagsförslag. Under 1840-talet
spelade han en betydande politisk roll och
gjorde sig känd som en av landets främsta
parlamentariska talare.
På 1850-talet fängslades T:s intresse av de
genom liberalismens seger och den stora
folkväckelsens genombrott aktualiserade problemen.
— I sitt stift gjorde T. täta visitationsresor och
anordnade prästsällskapssammanträden mellan
prästmötena. 1 bägge fallen blev T. en
föregångsman för de andra stiften. 1829 utkommo
”Predikningar och nattvardstal”, 1849
”Predikningar öfver alla årets sön- och högtidsdagars
evangelier” (2 dir; da. övers. 1855—57). Det
demoniska iT:s natur med dess skarpa motsatser
förlänade hans tal och predikningar en
egendomligt tjusande prägel. Han var i hög grad en
det levande, improviserade ordets man. — En
samling av T:s viktigaste ”Skrifter” utkom i
3 dir 1878—79, ”Tankar och löjen, belletristiska
drag ur T:s och C. F. Dahlgrens brefvexling
m. fl. källor” (samlade och utg. av A. Ahnfelt,
med levnadsteckning) 1876. — Litt.: G.
Ljunggren, ”Inträdestal” (i ”Sv. akad:s handl. ifrån
år 1796”, d. 41, 1867); O. Hippel,
”Kyrkolags-kommittén 1824—1846” (1914); E. Liedgren,
”J. H. T. Ett kapitel ur humorns kyrkohistoria”
(i Vår Lösen 1918, omtr. i förf:s ”Präster och
poeter”, 1933); N. Algård, ”J. H. T.” (1924).
Thoma’r, se Tomar.
Thomas [tårna’], Albert, fransk politiker
(1878—1932), urspr. läroverkslärare. T.
invaldes 1910 i deputeradekammaren som
socialdemokrat. Han var understatssekr. för
ammunitions-ärenden i ministären Viviani (1915) och
ammu-nitionsminister i kabinetten Briand (1915—*7)
och Ribot (1917) samt från dec. 1916 jämväl
medlem av den inom kabinettet bildade högsta
krigskommittén. Han företog april—juni 1917
en resa till Ryssland för att stärka den ryska
revolutionsregeringen i dess strävan att fasthålla
vid ententen. Efter kriget ägnade T. sin
eminenta förmåga åt Internationella arbetsbyrån i
Genève, vars dir. han blev 1919. Han författade
bl. a. ”Le syndicalisme allemand. Résumé
histo-rique 1848—1903” (1903).
Thomas [tårna’], Charles Louis A m b r 0 i s e,
fransk tonsättare (1811—96), elev till Lesueur
vid konservatoriet i Paris och prof, i
komposition vid konservatoriet
från 1850. T. vann på
1840-talet framgång
med lättare operor
och baletter. Han
övergick småningom
till mera universellt
skapande och
solidare struktur. T:s
berömmelse är i våra
dagar helt knuten till
operan ”Mignon”
(1866; Sthlm 1873),
som blev hans största
framgång. Mera
omstridd blev hans
se
nare stora opera ”Hamlet” (1868), som i Paris
gavs under allmänt bifall med Christina Nilsson
som Ofelia. Han skrev även kyrkliga verk,
kammarmusik, solosånger, körer och festkantater. T.
står tills, m. Gounod som Frankrikes bäste
representant för efterromantiken.
Thomas [tå’mas], Dylan, engelsk författare
(1914—53), bördig från Wales. Vid sin tidiga
död framstod T. som den mest betydande
företrädaren för modernistisk lyrik i England under
och efter 2:a världskriget, uppmärksammad även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
