Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snedrygg - Snedsegel - Sneidern, Axel von - Snell (Snel), Johann - Snellius, Willebrord, van Roijen - Snellman, Johan Vilhelm - Snes - Snesland - Snevringe härad - Snia Viscosa - Snickeri - Snideri - Sniglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Snedrygg—Sniglar
614
Snedrygg, se Ryggradskrökning.
Snedsegel, sjöv., se Segel.
Sneidern [sne’j-], Axel Wilhelm Teodor
von, godsägare, ämbetsman, politiker (1875—
1950)> civilingenjör i Stockholm 1896, jur. kand, i
Uppsala 1906, från 1907 godsägare (Berg,
Melle-rud). S. var liberal led. av A. K. 1912—20, av
F. K. 1921—27, varunder han tog livlig del i
ut-skottsarbetet, ofta i ledande ställning.
Landshövding i Älvsborgs län 1922—41, ordf, i länets n.
hushållningssällskap 1923—45, i dess s. 1926—43,
ordf, i förvaltningsutskottet av
Hushållningssällskapens ombud 1937—45; ordf, i Järnvägsrådet
1927—46, i 1932 års trafikutredning, i 1934 års
vägtrafiksakkunniga och i 1944 års
hamnutredning, överrevisor i Vattenfallsstyrelsen 1913—
15 och 1943—46; led. av Lantbruksakad. 1926,
dess preses 1938—43, hedersled. 1940.
Snell (Snel), Johann, tysk boktryckare,
bördig från Ernbeck i Hannover, huvudsaki.
verksam i Lübeck, vistades 1483—84 i
Stockholm och blev Sveriges förste boktryckare. Se
Boktryckarkonst, sp. 404.
Sne’llius, Willebrord, van Roijen,
holländsk matematiker (1591—1626), prof, i
matematik i Leiden 1613. Han upptäckte
brytningslagen, använde f. ggn triangelmätning vid
gradmätning, beskrivet i ”Eratosthenes batavus”
(1617), och skrev en lärobok i navigation, ”Tiphys
batavus” (1624), där ordet loxodrom f. ggn
användes.
Snellman, Johan Vilhelm, finländsk
filosof och politiker (1806—81). S. blev fil. kand.
1831 och doc. i filosofi vid Helsingfors univ.
1835. På gr. av
opposition mot de akad.
myndigheterna
utsattes han för
trakasserier och utgav under
intryck härav några
häften, ”Spanska
flugan” (1839—41), med
litterära
kritisk-satiriska uppsatser. S.
for 1839 till Sverige,
där han kastade sig
in i de litterära
fejderna och i tidn. Freja
publicerade ett stort
antal artiklar. Känd
blev han särsk. genom den fortsättning på
Almqvists ”Det går an”, som han utgav 1840 och där
han sökte vederlägga Almqvists åsikter om
äktenskapet. S. utgav vidare ”Philosophisk
elementar-curs” (3 bd, 1837—40) och gjorde 1840—41 en
resa till Tyskland, där han utgav ett filosofiskt
verk, ”Versuch einer spekulativen Entwicklung
der Idee der Persönlichkeit” (1841). Sina
rese-intryck skildrade S. i ”Tyskland” (1842). I
Sverige utgav han ytterligare novellen ”Kärlek och
kärlek” (1842) och sitt förnämsta filosofiska
arbete, ”Läran om staten” (s. å.). Efter
återkomsten till Finland 1842 var S. skolrektor i
Kuopio 1843—49 och utgav från 1844 två tidn.,
en finsk, Maamiehen ystävä, som han dock snart
överlät i andra händer, och en svensk, Saima.
Här förfäktade S. sin av Hegel påverkade
na-tionalitetsuppfattning: enhet i språk var ett
villkor för enhet i nationalmedvetandet, och den
svensktalande ståndspersonklassen i Finland
borde därför låta förfinska sig. Då Saima indrogs
1846, utgav S. Litteraturblad för allmän
medborgerlig bildning, 1847—49 och 1855—63. Han blev
prof, i filosofi 1856 och finanschef i senaten
1863. Av reformer, som genomdrevos av S., må
nämnas språkförordningen av 1863, som öppnade
vägen för finskans likställande med svenskan, och
myntreformen 1865, varigenom Finland erhöll ett
eget mynt, marken. Adlad 1866, deltog S. som
medl. av Riddarhuset i flera lantdagar. Ända
in i sin ålderdom fortfor S. att verka för de
fennomanska idéerna. S:s byst har rests i
Kuopio och hans staty i Helsingfors. Hans samlade
arbeten utgåvos i 10 bd 1892—98. — Litt.: Th.
Rein, ”J. V. S.” (2 bd, 1895—1901); E. Vest,
”J. V. S.” (1905); K. Snellman, ”J. V. S:s och
hans hustrus brevväxling” (1928).
Snes, dets. som krake, se Skyl.
Snesland, se Bandland.
Snevringe härad i Västmanlands län, kring
Kolbäcksån, mellan sjön Ämänningen och
västligaste Mälaren, omfattar socknarna Ramnäs,
Sura. Berg, Munktorp, Kolbäck, Säby och
Ryt-tern samt Hallstahammars köping. S. tillhör
Snevringe tingslag (jämte S. omfattande
Odensvi och Västervåla socknar) i Västmanlands
v. domsaga (tingsställe Kolbäck) och är delat
på Västerås, Köpings och Fagersta fögderier.
Sni’a Viscosa [-ka’sa], kortnamn för det
italienska fabriksföretaget Societå nazionale
industria applicazioni Viscosa, Milano, som i
hemlandet äger c:a 15 fabriker för tillverkning av
rayon- och andra konstfibrer. Dotterbolag
finnas i Spanien, Argentina och Brasilien.
Arbetarantalet är normalt c:a 40,000.
Snickeri, se Träbearbetning.
Snideri, utskärning, ornament el. bilder, i trä.
Sniglar, Lima’cidae, fam. av lungsnäckornas
ordn. S. äro landsnäckor, helt utan el. med
ett starkt
förkrympt skal,
bestående av i
manteln
liggande kalkstycken.
Med hjälp av
den tandade
radulan (se
Blötdjur, sp. 319)
förtära de
späda blad,
svampar, lavar o. dyl.
men även döda
djur och
anställa ofta
skador i
trädgårdar. Allmänna i
Sverige äro den
grå å k e r s n
i-g e 1 n, Limax
agrestis, och
Skogssnigel. Foto A. Sten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
