Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snabbstål, snabbsvarvstål, rapidstål - Snabel - Snabelmöss el. elefantnäbbmöss - Snabelsko - Snabelsvärmare - Snake River - Snappertuna - Snapphanar - Snapp(hane)låset - Snappning - Snapshot - Snara - Snarkning - Snasahögarna - Snatteri - Snavlunda - Snedhals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Snabel—Snedhals
612
använda s. har sammansättningen 0,7 °/o kol, 4,5 °/o
krom, 18 «/o volfram och 1 % vanadin. S.
användas till svarvstål, fräsar, borrar, brotchar
m. fl. bearbetande verktyg; de ha så gott som
helt utträngt de tidigare använda kolstålen och
utträngas nu i sin tur av hårdmetallerna.
Snabel, det starkt förlängda och med
kraftig muskulatur försedda nospartiet hos elefanter
och tapirer; även det rörformigt förlängda
huvudet hos snytbaggar el. de förlängda sugande
mundelarna hos andra insekter.
Snabelmöss el. elefantnäbbmöss,
Ma-crosceli’didae, fam. av däggdjursordn. insektätare.
Hithörande former utmärkas av kort och tjock
kropp, mycket lång och spetsig nos, starkt
förlängda bakben samt små ögon och öron. Alla
äro hemmahörande i Afrika och leva av insekter.
Den vanliga snabelmusen, Macroscelides
probosci-deus, från Kaplandet, når (svansen inberäknad)
en längd av 25 cm.
Snabelsko, se Skodon jämte bild 5 å pl.
Snabelsvärmare, zool., se Svärmarefjärilar.
Snake River [snéi’k ri’va] (”Ormfloden”),
största bifloden till Columbia River, upprinner i
v. Wyoming, U.S.A., flyter i en stor s. båge
genom Idaho; i sin nedre del tillhör S. staten
Washington. Längd 1,510 km. Största bifloder
äro Salmon River och Boise River från h. samt
Owyhee River från v.; de båda sistnämnda äro
reglerade för konstbevattningsändamål. S.
avvattnar Columbiaplatån, i vilken den nedskurit en
1,200—1,600 m djup kanjon (se bild vid Idaho),
och bildar många fall, ss. Shoshone och
Salmon Falls.
Snappertuna, kommun i Nylands län,
Finland; 173 km2, c:a 2,000 inv., svensktalande.
Snapphanar (av mlty. snaphane, friskytt,
stråtrövare, ty. Schnapphahn, även: bössa),
urspr. beridna stråtrövare, senare även ett
slags bössor, i Sverige under 1600-talet
vanlig benämning på allehanda kringströvande,
irreguljära fiender, t. ex. de av Svend
Povl-sen (”Göingehövdingen”) värvade och anförda
lantdragonerna under skånsk-halländska
fälttåget 1657 samt de av förrymda bonddrängar,
desertörer o. a. löst folk bildade ”frikårer”, som
1658—60 huserade på skånska landsbygden.
Framför allt har dock snapphanenamnet knutits till de
på dansk sida kämpande ”friskyttar”, som under
skånska kriget 1675—79 huvudsaki. höllo till i de
nordskånska och blekingska skogarna och genom
sin gerillakrigföring tillfogade svenskarna
allvarlig skada. Dessa friskyttar voro verkliga
irreguljära trupper, indelade i kompanier och
korpralskap, under enhetlig ledning och med fullständig
uppsättning av officerare och underofficerare, ett
delvis i reguljär tjänst utbildat befäl. Manskapet
utgjordes mestadels av bönder och hantverkare,
beväpnade med långa bössor och i allm. väl
munderade. Danska kronan bidrog till
underhållet. S. gjorde dels på egen hand, dels i
samverkan med reguljära stridskrafter betydande
militära insatser, oroade svenskarnas förbindelser,
hindrade el. försvårade deras tillförsel,
bortsnappade manskap och förråd, infångade och
åter
förde danska desertörer och voro i synnerhet
ovärderliga såsom spaningsorgan. Efter krigets
slut begagnade sig de flesta friskyttarna av den
allmänna amnestien, men många föredrogo att
”hålla på skogen” och blevo stigmän. De s., som
efter 1680 grasserade i Nordskåne och Blekinge,
voro verkliga rövare.
Litt.: K. Fabricius, ”Skaanes övergång” (3 bd,
1906—52); P. Sörensson, ”Friskyttarna
(snapp-hanarna) under skånska kriget (1676—79)” (i
Karol. Förbis Årsbok 1916); P. Johnsson,
”Snapphanefejden” (1910); A. Åberg, ”S.” (3 :e
uppl. 1952).
Snapp (hane) låset, se Eldhandvapen, sp. 830
och bild 5 å pl.
Snappning, krigsv., avlyssning el. avläsning
av fientliga signalmeddelanden.
Snapshot [snä’p/åt], eng., eg. slängskott;
snabb-bild, ögonblicksfotografi.
Snara. 1) Fiskredskap, bestående av en enkel
s. av mjuk mässingstråd, fästad vid ett spö. S.
föres framifrån över fisken och dragés åt. S.
användes stundom för gädda och lax.
2) Fångstredskap vid jakt, tillverkat av glödgad
mässingstråd el. snott tagel. Se vidare
Djurfångst, bild 5, 6 och 8, samt Dona. Användning
av s. är förbjuden i hela Sverige utom viss tid
i fjälltrakter, i lappmarkerna ovan odlingsgränsen
och i Jämtlands län ovan skyddsskogsgränsen.
Snarkning kan vara förorsakad av hinder för
näsandningen på gr. av sjukliga processer i
näsan el. nässvalgrummet men uppkommer för det
mesta genom att tungan under sömnen på gr. av
en viss slapphet faller bakåt mot mjuka gommen
och bakre svalgväggen. Behandlingen riktar sig
mot grundlidandet.
Snasahögarna, fjällparti inom Åre och
Undersåkers socknar i Jämtland, v. om sjön Ånn och
Handölsån. S. ha utpräglad högfjällsnatur; de
högsta topparna äro Storsnasen i n. ö. (1,463 m
ö. h.) samt Tväråklumpen och Getryggen (1,382
m) inom s. delen av gruppen.
Snatteri, jur., förmögenhetsbrott, utgörande en
privilegierad form av stöld. I tidigare svensk
rätt hänfördes till s. olovligt tillgrepp av
egendom till värde ej överstigande 30 kr. Denna
irrationella värdegräns avskaffades genom 1938 års
lagstiftning. Enl. gällande rätt (Strafflagen kap.
20 § 2) skal] stöld bedömas som s., när den med
hänsyn till det tillgripnas värde och övriga
omständigheter vid brottet är att anse som ringa.
Domstolarna ha härigenom fått friare händer
vid bedömandet. Straffet för s. är böter el.
fängelse.
Snavlunda, sn i Örebro län, Sundbo hd, i s.
Närkes bergland, n. om Askersund; 114,9 km2,
1,288 inv. (1954). Sjörik skogsbygd med rikt
inslag av småslätter och lövängar. 2,092 har åker.
Järnmanufakturverk i Kårberg, tillh. Skyllbergs
bruks ab. Egendomar: Tjälvesta, N. Torpa.
Medeltidskyrkan om- och tillbyggdes 1767.
Pastorat i Strängnäs stift, Kumla kontrakt. Tillhör
storkommunen Lerbäck.
Snedhals, anat., se Halsens yttre sjukdomar,
sp. 767.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
