Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyttegrupp - Skyttegång - Skyttekolonn - Skyttekompani - Skyttel - Skyttelbombning - Skyttelinje - Skyttemärken och skyttemedaljer - Skytten, Bågskytten - Skyttepluton - Skytterörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Skyttegrupp—Skytterörelsen
480
Tab. 2. De viktigaste fordringarna för pistolskyttemärke.
Märke Precisionsskjutning (poäng) Figurskjutning
Armépistol m/07 och m/40 samt 7,65 mm Waltherpistol övriga godkända
tjänste-vapen 6 mm
Waltherpistol Antal träff [-Skjuttid-] {+Skjut- tid+} (sek.)
Bronsmärke 38 38 40 5 60
Silvermärke 46 46 50 6 40
Guldmnrko ... 54 55 <8 6 15
Skyttegrupp, se
Skytte-kompani.
Skyttegång, på stadsmur
och i borg, en i el. på
murverket byggd gång el. ett
galleri, oftast av trä, varifrån
försvarsmanskapet skulle
hejda fienden utanför
för-svarsgördeln. Både inre och
yttre s. finnas.
Skyttekolonn, formering, där soldaterna äro
bakom varandra med som regel 2,5 m avstånd.
Skyttekompani, i svensk militär terminologi
urspr. benämning på kompani, utrustat med tunga
vapen (kulsprutor, granatkastare m. fl.) till
skillnad från gevärskompani, som ej hade sådana.
Senare har ”skytte-” införts för bataljons- och
lägre förband vid inf.
Skyttel, se Vävning.
Skyttelbombning (eng. shuttle bombing),
bombning av ett mål, beläget mellan två egna
(allierade) flygbasområden, så att bombförbanden
kunna fälla sina bomber vid målet, landa och
åter lasta vid andra flygbasområdet samt bomba
samma mål vid återflygningen till utgångsbasen.
S. kan även innebära bombning av ett mål,
beläget så nära flygbasområdet, att bombplanen kunna
utföra flera bombföretag mot målet samma dag.
Skyttelinje. 1) Jaktv., vid drevjakt de med
jämna mellanrum utposterade skyttar, mot vilka
villebrådet drives. S. benämnes även ”hållet”.
2) Krigsv., förr den vanliga stridsformen vid
alla inf.-förband, användes numera endast vid
lägsta enheten, gruppen, inom till fots stridande
förband av olika truppslag, varvid karlarna i
öppen terräng uppträda med djupskillnad mellan
varandra och med i allm. c:a 5 m luckor.
Skyttemärken och skyttemedalj er,
utmärkelsetecken för uppnådda resultat vid
frivilligt skytte el. militär skjututbildning. Förutom
här nedan upptagna (Skytteförbundens
överstyrelses, Svenska pistolskytteförbundets och
militära s.) finnas bl. a. Svenska
sportskytteförbun-dets s. i gevärs- och pistolskytte samt Svenska
jägareförbundets jakt-s.
Statens skyttemärke på gevär
(instiftat 1890, stålmärket instiftat 1935) förekommer i olika
valörer (se tab. 1). Serierna skjutas för stålmärket
mot 10-ringad och för övriga märken mot 5-ringad
tavla. På 50 m avstånd användes s. k. halvtavla.
Snabbserierna skjutas mot figurtavla på 1 min. (guldmärket
45 sek.). — Den, som innehar s. i guld, kan genom att
Tab. i. De viktigaste fordringarna för Statens
skyttemärke på gevär.
Märke Antal serier Slag av serie Poäng stånd i m
Stålmärket 6 precisions 5-skotts 46 50 el. 100
Bronsmärket .. 6 3 precisions 5-skotts snabb 22 25 50 el. 200
Silvermärket .. 6 3 precisions 5-skotts snabb 23 25 300
Guldmärket ... 3 3 precisions 10-skotts snabb 45 27 300
Statens skyttemärke på
gevär.
ett visst antal år upprepa prov (i huvudsak desamma
som för guldmärket) förvärva först lägre och sedan
högre årtalsmärke (instiftat 1916) i brons,
silver el. guld och årtalsstjärna (1946) att fästa
på det högre årtalsmärket. Uppfyllas under vissa år
högre fordringar, erhålles mästarmärke (1934)
i brons, silver el. guld. Dessutom kunna r i k s m
e-d a 1 j (1899) i silver el.
guld och diplom (intyg)
för riksmedalj erövras vid
förbundstävlingar.
Statens skytt
e-m ä r k e p å
automatvapen (instiftat 1946)
kan erövras i brons med
kulsprutepistol samt i
silver och guld med
kulsprutepistol, automatgevär och kulsprutegevär.
På samtliga vapen
skjutas såväl precisions- som
snabbserier.
För p i s t o 1 s k y t
temärke (instiftat 1934)
skjutas 3 6-skotts
preci-sionsserier mot 10-ringad
tavla på 30 m avstånd
samt 3 6-skotts
tillämp-ningsserier mot helfigur
på 50 m avstånd el. mot kvartsfigur på 30 m avstånd
(se tab. 2). — Den, som innehar pistolskyttemärke i
guld, kan genom att ett visst antal år upprepa
guld-märkesproven erhålla först årtalsplakett
(skjutningar påbörjades 1937) i brons, silver el. guld och
sedan årtalsmärke (1946) i samma valörer.
Uppfyllas under vissa år högre fordringar, erhålles
mästarmärke i brons, silver el. guld. Dessutom
utdelas e 1 i t m ä r k e i brons, silver el. guld för
guldmärkesskyttar i duellskjutning.
Militära uimärkelsetecken: a) för skjutning med
gevär, karbin, automatgevär, kulsprutepistol och pistol:
skyttemärke (brons och silver) och
skyttemedalj (silver och guld), b) för skjutning med
markkulspruta (endast fast anställd personal):
kul-s p r u t e s k y t t e m ä r k e (silver) och k u 1 s p r u t
e-skyttemedalj (silver och guld), c) för riktning
och skjutning med art.-pjäser: artilleriskytt
e-märke (brons, silver och guld); tidigare utdelades
skjutmedalj. — Till manskap utgå därjämte
penningbelöningar. Utmärkelsetecknen utdelas som belöningar
vid de årl. återkommande skolprisskjutningarna.
Skytten, även Bågskytten (Sagittärius),
stjärnbild på s. hemisfären, en av zodiakens el.
djurkretsens tolv stjärnbilder, belägen mellan
Skorpionen och Stenbocken. Den ljusaste
stjärnan är s el. Kaus australis. Stjärnan är av andra
storleken.
Skyttepluton, se Skyttekompani.
Skytterörelsen, det av staten understödda
frivilliga skytteväsendet, har sina rötter dels i de
på 1820—30-tal en av skyttar och jägare bildade
jägarsällskapen, dels i de målskjutningssällskap,
som därefter uppstodo. Någon större anslutning
fick verksamheten dock först genom den
frivilliga skarpskytterörelsen, som nådde
sin högsta utveckling 1864—67 och från vilken
den nuv. skytteorganisationen leder sitt ursprung.
Under slutet av 1870-talet och början av 1880-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
