Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skarstedt, 1. Wilhelm - Skarstedt, 2. Ernst - Skarstedt, 3. Sigfrid - Skarvdörrfjällen - Skarvsläktet - Skat - Skata - Skatelöv - Skatnäva - Skatol - Skatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Skarvdörrfjällen—Skatt
332
snarfyndig, med en kärlek till anekdoten och
ordleken, som icke alltid var till båtnad för hans
författarskap, blev S. med åren ett av Lunds
mest karakteristiska professorsoriginal.
2) Ernst Teofil S., den föreg:s son,
författare (1857—1929). Han utvandrade 1878 till
U.S.A., där han ömsevis var jordbrukare och
tidningsman. S,. skrev en mängd verk om
svenskamerikanernas historia och litteratur (bl. a. om
svenskar i Washington, Kalifornien och Oregon,
1908—11, ”Svensk-amerikanska folket”, 1917.
”Pennfäktare. Svensk-amerikanska författare och
tidningsmän”, 1897; 2:a uppl. 1930) samt den
intressanta självbiogr. ”Vagabond och redaktör”
(1914)-
3) Sigfrid Adalvard S., den föreg:s
halvbror, jurist (1867—1953), fil. kand. 1886, jur.
kand. 1890, jur. dr 1895, allt i Lund, assessor i
Göta hovrätt 1900, led. av Lagberedningen 1903
—08, revisionssekr. 1905, justitieråd 1908—37.
S. var medutgivare av Nytt juridiskt arkiv 1910
—34 och utgav ”Sveriges rikes lag” 1926—48
samt åtskilliga uppl. av nyare lagar.
Skarvdörrfjällen, no. Skardörsfjella,
svensknorska gränsfjäll (riksröse 153), belägna inom
Jämtland och Härjedalen, Sverige, samt
Sör-Tröndelag fylke, Norge; nå i Norge 1,534 m.
Genom Skarvdörren (no. Skar dör af gick fordom
en väg över gränsen.
Skarvsläktet, Ca’rbo (Phalacrocörax),
under-fam. av ordn. storkartade fåglar. Hithörande
arter ha täml. lång hals och litet huvud, långa men
trubbiga
vingar, korta tarser
Och kort,
mycket styv stjärt.
Den kraftiga
näbben bär i
spetsen en hake.
Alla fyra tårna
äro förenade
med simhud
(år-fötter). Skarvar förekomma
vid både hav
och sötvatten i
alla världsdelar.
De flyga ej
särdeles väl men
simma och
dy
ka skickligt. Alla leva av fisk. De häcka i
kolonier och bygga bon av ris på klippavsatser
el. i träd. Vid Sveriges västkust påträffas
storskarven, havst jädern el. ålkråkan,
C. carbo, som häckar vid Norges kust.
Vintertiden uppträder den även vid Östersjön. Den är
svart med vit strupe och blir nära 1 m lång.
Mer tillfälligtvis anträffas vid västkusten
toppskarven, C. cristatus, med panntofs; häckar
längs Europas v. kust. Alla arter av s. kallas
även kormoraner.
Skat, tyskt kortspel för tre, varvid två spela
mot den tredje. S. spelas med en lek av 32 kort.
Det finns ett stort antal bud. S. har vissa likheter
Storskarv.
Skata.
med vira. Ang. spelets regler se F. Meister,
”Skatspiel” (1949).
Skata, Pica pica, tillhör fam. kråkfåglar bland
ordn. tättingar. Den igenkännes framför allt på
den långa, kil formade stjärten. Huvud och rygg
äro svarta,
buken och
skuldrorna vita,
vingarna och
stjärten svarta
med blå och
grön
metallglans. Kropps-längden är nära
V2 m. Flykten
är tung. Sitt
täckta bo
bygger den i träd.
S. är en glupsk
allätare, som
kan göra skada
genom att
för
tära knoppar på fruktträd, fågelägg och späda
ungar.
Skatelöv, kommun i Kronobergs län, V.
Vär-ends domsaga, s. ö. om Vislanda, kring
Skate-lövsfjärden av Äsnen; 146,60 km2, 1,894 inv.
(1954). Bygd kring vattendragen, f. ö.
skogs-och mossmarker. 3,038 har åker. Vid Grimslöv
Kronobergs läns folkhögskola. Egendom: Huseby
(se d. o.). Nuv. kyrkan byggd 1821. På gamla
kyrkogården minnessten över G. O.
Hyltén-Cavallius. Pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt.
Skatnäva, bot., se Erodium med bild.
Skatol [-å’l], kem., se Indol.
Skatt, sådan u t s k y 1 d till stat, kommun el.
annan menighet, som utgår av medlemmarna
såsom tvångsbidrag till upprätthållande av
gemensamma inrättningar och dessas offentliga
verksamhet för tillgodoseende av gemensamma
behov, utan att bidragsgivaren eljest får något
för egen räkning för sitt bidrag. Sammanskott
med nyttiga tjänster och nyttiga varor för
gemensamma ändamål ha av ålder varit brukliga
inom allehanda samhällsbildningar och även inom
de politiska samhällen, som kallas stater. I äldre
tid kunde dock regenten i första hand lita till
inkomster av egen och offentlig förmögenhet och
endast i andra hand till tributer o. dyl.
Skatte-historiskt brukas s. (fsv. skatter, utskyld) såväl
1) om pålagor med dagsverken och körslor m. m.
som 2) om utskylder in natura, utgående med
viss del av avkastningen från odlad jord,
ladugård, fisken, skogar, bergverk m. m. i spannmål,
djurprodukter, virke m. m. el. med penningar,
i motsats till personliga och reella besvär, men
med genomförandet av penninghushållningen
företrädesvis 3) om utskylder, som utgöras i
penningar. Begreppsförskjutningen motsvaras av
förändringar i skatteväsendet (se Grundskatter,
Bevillning och Inkomstskatt).
Numera utgå s. i regel i penningar, men ännu
finnas i vissa städer exempel på s. k.
allmänna besvär, som t. ex. att fastighetsägarna
äro skyldiga att svara för gaturenhållning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
