Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hägg - Hägg, släkt - Hägg, 1. Axel Herman - Hägg, 2. Jacob - Hägg, 3. Jacob - Hägg, 4. Gustaf - Hägg, 5. Erik - Hägg, 6. Gunnar - Hägg, Gunder - Häggbladlusen - Häggdånger - Häggeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Hägg—Häggeby
684
och barken äro något giftiga. Veden nyttjas till
finare träarbeten.
Hägg, släkt, härstammande från Häggeby sn,
Uppland, känd sedan 1500-talets mitt, senare
hu-vudsakl. bosatt på Gotland.
1) Axel Herman H., skrev sig senare i
utlandet Haig, konstnär (1835—1921). Han
studerade först skeppsbyggeri men ägnade sig
sedan åt arkitektur och har bl. a. utfört
restaureringar av Floda kyrka och Visby domkyrka. H.,
som från 1856 var bosatt i England, förvärvade
som akvarellist och särsk. som etsare
världsrykte genom sina arkitekturbilder med motiv från
engelska, franska, spanska, italienska och svenska
katedraler och medeltidsstäder. H. var Zorns
lärare i etsning. — Litt.: E. A. Armstrong, ”A.
H. Haig and his work” (1905).
2) Jacob H., den föreg:s bror, sjömilitär och
konstnär (1839—1931), sekundlöjtnant vid
Flottan 1863, konteramiral 1899; avsked 1904. H.
var 1890—95 chef för Sjökrigsskolan samt 1900
—04 stationsbefälhavare och befälhavande amiral
i Karlskrona. H. nedlade ett betydande arbete
som föreståndare för Statens sjökrigshistoriska
samlingar. I likhet med brodern framträdde H.
som utövande konstnär och blev särsk. bekant
genom sina ytterst noggrant och sakkunnigt
utförda målningar och etsningar med motiv från
havet och örlogsmannalivet samt genom
samvetsgranna illustrationer till sjöhistoriska arbeten. H.
lanserade och började 1889 upprätta det
militär-ledsnät, som sedan utvecklats till ett för flottan
oumbärligt hemligt farledssystem.
3) Jacob Adolf H., den föreg :s kusin,
tonsättare (1850—1928), var elev vid konservatoriet
i Stockholm och senare av Gade i Köpenhamn
och Kiel i Berlin, komponerade i nationell
romantisk stil en ”Nordisk symfoni”, kammarmusik
och verk för piano. — Litt.: S. Kjellström, ”J.
A. H.” (i ”Musikmänniskor”, 1943).
4) Gustaf Wilhelm H. (tillhörde på
mödernet släkten H.), tonsättare och orgelvirtuos (1867
—1925), var från 1893 organist i Klara kyrka
i Stockholm, därjämte 1904—08 lärare i harmoni
och från 1908 i orgelspelning vid Musikaliska
akad.; prof. 1915. Som lärare utövade H. ett
djupgående inflytande på svensk orgelkultur och
kyrkomusik samt riktade sitt instruments
litteratur med en mångfald värdefulla alster i Widors
och César Francks anda. Dessutom märkas hans
piano-, orkester- och körverk, kammarmusik och
sånger.
5) Erik H., son till H.2), sjömilitär och
författare (f. 1870 8/n), blev officer vid flottan
1892 och kommendörkapten av i:a graden 1917.
H. har bl. a. tjänstgjort i Marinstaben, som
flaggadjutant, som lärare vid Sjökrigshögsk.
och 1918—19 som stabschef hos befälhavande
amiralen i Karlskrona. Som ledare för
arbetena med flottans farledssystem fullföljde han
det av fadem grundlagda verket. 1919 blev H.
t. f. och var 1920—36 ord. generallotsdirektör.
Vid sidan av sin tjänst har H. i tal och skrift
outtröttligt verkat för en bättre förståelse för
flottans betydelse för landet och inom riksför-
svaret. H. var red. för tidskr. Vår flotta 1905
—19, ordf, i Föreningen Sveriges flotta 1934—
38, i Allmänna försvarsföreningen 1934—46 och
i Svenska skärgårdsförbundet 1932—40 samt är
hedersordf. i Svenska kryssarklubben sedan 1924.
Förutom ett stort antal broschyrer i marina och
försvarspolitiska
frågor har H. utg.
”Handbok i praktisk
navigation” (1900),
”Flottan och dess
vapen” (1904),
”örlogs-flottan” (1910), ”Sjö- •
männens stad” (1915),
”Bland lotsar och
fyrmän” (1930), ”Amiral
Jacob Hägg” (1934),
”Under segel” (1935),
”Under tretungad
flagga” (1941),
”örlogs-liv” (1943), ”Bilder
från Gotland” (1945;
jämte J. Hägg) samt sjöromanerna ”Fregatten
Draken” (1948) och ”Till Västindien” (1949).
6) Gunnar H., den föreg:s son, kemist (f.
1903 W12), fil. dr 1929, doc. vid Stockholms
högsk. s. å., prof, i kemi (med
undervisnings-skyldighet i allmän och oorganisk kemi) vid
Uppsala univ. 1936. H:s skrifter omfatta
hu-vudsakl. röntgenografiska undersökningar av
fasta kroppars sammansättning och
kristallbyggnad samt härdning av stål. Han har utg.
läroboken ”Kemisk reaktionslära” (1940, 4æ uppl.
1948) samt ”Die theoretischen Grundlagen der
analytischen Chemie” (1950).
Hägg, Gunder, idrottsman (f. 1918 31/i2),
förmodligen den hittills bäste
medeldistanslöpa-ren i världen. H. började vid 18 år tävla för
den för sina löpare bekanta Kälarnes IK
(Hå-sjö sn i ö. Jämtland). Redan 1941 tillhörde han
den främsta världseliten på 1,500—5,000 m och
satte sitt första världsrekord (1,500 m på 3,47,6,
1944 förbättrat till 3,43 min.). 1942—45
pressade han undan för undan ned tiderna på sina
specialdistanser (1942 tio världsrekord) samt
visade sig överlägsen även på inomhusbanorna i
U.S.A. 1941 var han en kortare tid
diskvalificerad för överträdelser av amatörreglerna samt
blev 1946 för brott mot dessa definitivt avstängd
från tävling.
Häggbladlusen, zool., se Havrebladlusen.
Häggdånger, Ångermanlands sydligaste
kustsocken, Ångermanlands s. domsagas tingslag,
Västernorrlands län; 97,60 km2, 750 inv. (1951).
Starkt bruten, sjörik bergs- och skogsbygd. 871
har åker. Fisklägena Barsviken och Malviken
ha tillsammans 27 yrkesfiskare. Kyrkan av sten
byggdes 1785. Ett kapell finns i Barsviken.
Ingår i Säbrå och H:s pastorat i Härnösands stift,
Domprosteriet: tillhör storkommunen Säbrå.
Häggeby, socken i Uppsala län, Håbo härad,
på Mälarslätten, n. v. om Sigtuna; 20,ei km2,
265 inv. (1951). Omfattar näset mellan sundet
Bondkroken i ö. och Arnöfjärden m. m. i v.
Längs stranden i v. löper Uppsalaåsen. 906 har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
