Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - ha - Haag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
ha—Haag
654
Flygbild över Haags centrala delar. I mitten t. h. Hofvijver; den öppna platsen i förgrunden Plein.
3 h, kWh; på svenska motorfordon betecknar H
Kalmar län.
ha, internationell beteckning för hektar.
Haag [hä^:, sv. utt. häg], holl. ’s - G r
a-v e n h a g e (off.) el. den H., eng. the Hague,
fr. la Haye, Nederländernas residensstad och till
storleken tredje stad, huvudstad i prov.
Zuid-Holland, vid Nordsjön; 559,000 inv. (1950). Säte
för landets förvaltningsmyndigheter, högsta
domstol m. m. H. ligger vid järnvägen Rotterdam—
Leiden—Amsterdam och har över Utrecht
järnvägsförbindelse österut; det har tillika
kanalförbindelse med Amsterdam—Rotterdam. H:s
äldsta kvarter (från medeltiden) ligga kring Hofvijver,
den gamla slottsdammen. S. v. om densamma
ligger en stor, öppen plats, Buitenhof, och vid
denna tornet Gevangenpoort. I denna stadsdel
finnas statens flesta förvaltningsbyggnader. ö.
om Hofvijver ligger Plein, ett viktigt
trafikcentrum, s. och s. v. härom de mest betydande
af färskvarteren. Kring denna äldsta stadsdel
utbreda sig nyare kvarter med breda, raka
gator, planteringar, torg och öppna platser;
utkanterna präglas av villaområden. I ö. delen av
staden ligger den stora parken Haagsche bosch.
Vid stranden av Nordsjön ligger
Scheve-ningen, fiskehamn och mondän badort, sedan
1925 inkorporerat med H. och förbundet med den
inre staden genom spårvägar och elektriska
järnvägar. Numera omslutna av bebyggelsen ligga
här de vidsträckta parkområdena Scheveningsche
Boschjes (skövlad i 2:a världskriget) och Zorg-
vliet. Det för grevarna av Holland byggda
slottet s. om Vijver, vilket delvis kvarstår och som
sedan tillökats med flera byggnader till ett
slutet, pittoreskt komplex, Binnenhof, upptas nu dels
av generalstaterna (riksdagen), dels av
rege-ringsdep. och högsta domstolen. Intill detta
ligger åt ö. Mauritshuis, byggt 1633—44 i elegant
högrenässans, urspr. oranisk fursteboning, nuH:s
förnämsta tavelmuseum med bilder av Rembrandt
o. a. holländska mästare. Av stadens gamla
kyrkor härstamma Groote kerk från medeltidens
slut (gotik), Nieuwe kerk (med Spinozas grav)
från 1600-talet. Rådhuset, byggt 1565 (förnyat
1882), är en vacker renässansbyggnad, som bl. a.
innesluter en tavelsaml. Det kungl. slottet, urspr.
en 1600-tal sbyggnad, har sin nuv. prägel från
1800-talets början; det skadades svårt vid en
eldsvåda 1948. österut i parken Haagsche bosch
ligger det forna lustslottet Huis ten Bosch i
senrenässans (skövlat i 2:a världskriget). Det
kungl. bibi., med över 1 mill. bd, innesluter också
en rik saml. mynt, gemmer m. m. H. har flera
andra museer: en antiksaml., ett stadsmuseum
(med historiska saml.), Oranien-Nassau-museet,
Museum Meermanno-Westreenianum (med
handskrifter och inkunabler), Sebastiansdoelen (ett
gilleshus från 1630), Mesdagsmuseet
(1800-tals-konst), Kroeller-Müller-museet, det av A. Bredius
stiftade museet m. fl. Vid s. ö. ingången till
Zorgvliet ligger det 1907—13 byggda
Fredspa-latset, n. ö. om stadens centrum den
zoologisk-botaniska trädgården. — H:s industri intar en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
